Sverges runinskrifter / 67 (1922) Author: Erik Brate Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Print (PDF) - On this page / på denna sida - III. Runinskrifter från 1000-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De Äskil (m. fl. och To)rlev läto hugga väl, som i Rodrsland (Roslagen,
sjökusten) bodde. N. N. son till N. N. högg dessa runor.»

Vägen till grekiska kejsardömet ledde genom Ryss land, därav svenskar,

Bild 12. Pireus-lejonet, Venedig.

måhända dock sådana, som redan tidigare hade bosatt sig vid Ladoga, det ryska
riket grundlades av bröderna Rörik, Signjut, Torvard och deras folk år 862.
Rörik nedsatte sig i Novgorod, som kallades Holmgård (ihulmkarþi) eller
blott Gårdar (karþum) eller Gardarike.
Under de följande par hundra åren ägde en livlig förbindelse rum mellan
Sverge och de svenska rikena i Ryssland, och mer än en gång påkallades svensk
(varjagisk) hjälp i stridigheterna öster om Östersjön, särskilt 942 av
furst Igor (Ingvar) för ett tåg mot Konstantinopel och av Vladimir något
efter 973. En runinskrift vid Kälvesten (V. Stenby) i Östergötland med
kortkvistrunor lyder: stikur . karþi kubl þau | aft auint

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>