Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Runinskrifter från 1100-1400 talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flertal av de provinsiella varianterna måste hava utbildat sig. Få av den tidens
runstavar finnas dock i behåll, de älsta runstavarne på danska nationalmuseet
äro märkta 1437 och 1457 och i Statens hist. museum i Stockholm finnas inga
med årtal före reformationen. Den forngutniska runkalendern visar emellertid,
att den julianska kalendern redan 1328 överförts till runor och därför väl
kan tänkas även anbragt på runstavar redan då.
Något som talar för runstavarnas tidiga uppkomst, är, att det stungna
runalfabetet alls icke finnes på dem; de ha följaktligen uppkommit i en tid,
då detta alfabet ännu icke hade fullt utbildat sig.
Det är möjligt, att den kyrkliga kalendern i Norden ordnades av påvliga
legaten Nikolaus av Albano, som 1152 besökte först Norge, sedan Sverge, och
för denna tidpunkt talar ock, att påsktavlan börjar så kort före den som 1140,
vilket var ett lämpligt begynnelseår för en 532-årig påskcykel genom
gyllentalet 1 och en del andra sammanträffanden.
Runstavarne äro emellertid
icke de enda ristade framställningarna av julianska kalendern med gyllental,
sådana finnas ock med andra tecken ristade i trä, sten, metall, ben o. s. v.
vanligen på en stav eller käpp, stundom ock i form av skivor eller på bohags-
ting m. m. Då ett gyllental i fornspråket kallas prim, kallas alla dylika kalenderstavar
för primstavar, stundom ock rimstavar av fornordet rim »räkning»; oegentligt
brukas benämningen även om sådana utan gyllental. Runstav är åter det slag
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
