Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Tiden efter 1500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalmar.» Johannes Olai Calmariensis fick 1525
biskop Hans Brasks fullmakt på Sandby, men bör
alltså ock varit kyrkoherde i Runsten. Det är
antagligen ock han, som där i en 1541 tryckt mässbok
med runor skrivit ett par latinska verser ur Davids
psalm 150. Den anförda inskriften är ju ett uttryckligt
bevis för att runornas bruk förekom ända till
mitten av 1500-talet bland bildade personer, varom
ytterligare en anteckning med runor från något av
åren 1510-1519 vittnar av boktryckaren Paulus
Griis och namnteckningen med runor 1523 av J.
Spegelberg, sekreterare hos biskop Brask i
Linköping, ävensom att bröderna Johannes († 1544)
och Olaus Magnus († 1557) omtala och avbilda
runtecknen i sina historiska och geografiska arbeten,
likaså Olaus Petri († 1552), samt ett nu förlorat arbete
om runor av Laurentius Petri († 1573). Med dessa
personers samtid torde dock de högre ståndens
runkunskap kunna anses utslocknad, ty då vår förste
runforskare J. Bure (Bureus) c:a 1593 väcktes till
att ägna sig åt denna forskningsgren, genom att hans
blickar föllo på en runsten, vilken låg som tröskel
i Riddarholmskyrkans dörr, säges han hava lärt sig
tyda runorna av en bonde i Dalarne som läromästare.
Denna uppgift är icke osannolik, efter som i
Dalarne och Härjedalen runorna i delvis ändrade former
hava fortlevat ända till slutet av 1700-talet. Över
20 inskrifter, de flesta från 1700-talet hava nämligen
anträffats på bodväggar, möbler och husgeråd och
ännu 1905 funnos i Åsens kapell i Älvdalen gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
