Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. GUNNAR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’Djärv och Andsvar, Fullhuge, de läto resa stenen efter Gerbjärn sin
fader. Gud hjälpe hans ande och själ och Guds moder!’
26. St. Benhamra, Vada sn, 97, L. 467, D. II, 123, Brate 1904:
× finuiþr × risti stin þina × iftir × bruþur sin × þurþr × þialfa × sun × kuþ halbi × at × hns × auk × kus × muþir × hn × k × rþi bru × at bruþur × sin auk osa muþir þira ’Finnvid
reste denna sten efter sin broder Tord, son till Tjälve. Gud hjälpe hans
ande och Guds moder! Han gjorde bron efter sin broder och (den
byggde också) Åsa, deras moder.’
27. L. Karby, Ösby-Garns sn, B. 116, L. 479, borta: frustin × uk × kati × i × kutiki × þir × litu × risa × stin × þina × uk × birsa × iftir × kuikbiarn × faþur sin ’Frösten och Kate i
Kyttinge(?), de läto resa denna sten, och Bärsa efter Kvigbjärn, sin fader.’
Under 2, 4, 9 har ristningens samband med historiska händelser under
andra decenniet av 1000-talet diskuterats, och c. 1020 torde därför dessa
ristningar kunna anses tillkomna. Uppgifterna i 6, 17, 19, 21, 23 äro
därmed väl förenliga och 24 kanske häntyder på Olov Skotkonungs ofred
med Norge. O. v. Friesen, Uppl. runst. 1913, s. 33 räknar omkring
30 stenar till denna grupp och hänför dem till tiden före och omkring
1025.
Följande drag äro utmärkande för ristningar av Gunnar:
a) Slingorna äro jämlöpande i flera varv på stenen ofta utan
ormhuvud, nämligen i 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19,
20, 21, 22, 24, 26, 27.
Detta är ett ålderdomligt drag, ty dessa ristningar utgöra därigenom
en övergång från 900-talets anordning av inskriften mellan parallella
linier och den utbildade ormslingan, vilken stundom därjämte
förekommer, t. ex. å Bällsta-stenarna 1.
Å dessa slingor utan ormhuvud finnas vissa ansatser till orm, i det ena
eller båda ändarne av slingan äro inrullade till en knorr såsom
ormstjärten sedermera, se 5, 14, 18, 26 och kanske 14 samt nedan Söderby,
utbildad ormstjärt i 1.
b) Då ormhuvud förekommer, nämligen i 1, 3, 7, 13, 25, är det kort
med cirkelrunt öga och bladig kam.
c) Korset är oftast stort och prydligt 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 13, 14, 15,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
