Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
""Den med vinrankor omlindade thyrsosstaven i Backchoståget
angav vinet såsom medel för salig yrsel i gudomens
gemenskap, innan den blev symbol för sinnets andliga hänryckning."
Paris, Bibliotheque National.
en annan, somä, haoma. Saften pressades ur en
planta, som växte på bergen i det nuvarande
Afghanistan och norr därom. En ’del av
sakernas folk, i det nuvarande Turkestan vid Jaxartes’,
Syr-Darjas, övre lopp, kallades i forntiden för
"haoma-beredare". Ännu i dag användes soman
i det brahmanska offret och haoman av parsernas
mobeder i Bombay. Ovisst är, om plantan är
densamma som den gamla. Visst är, att de en smula
bitteraktiga droppar, som prästen nu under mässan
inmundigar av ’den i den heliga morteln finkrossade
växten, blandad med mjölk och vatten, icke ge
ens det lindrigaste rus. Men så var det ej i gamla
tider. Indra, rigvedareligionens gudomlige
slagskämpe och dryckeshjälte, längtade obändigt efter
den ljuvliga soman och tömde hela såar av den,
innan han, rusig och säll och skrytsam, fått sitt
lystmäte. "Rinn, o soma, för Indra", lyder bönen.
Prästerna fingo nöja sig med vida mindre. Det,
som en gång hade varit en levande erfarenhet av
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
