Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Б - бы́вшій ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta besökte mig; ни чуть не -ва́ло, det är
alls icke så; långt derifrån! tro icke det!
бы́вшій, vorden, en före detta, som har varit,
förgången; э́то мой ~ сопе́рникъ, detta är
min forna rival.
быкъ (-ка́ etc.) бычо́къ, бычи́ще, zool. tjur,
oxe ‖ zool. stensimpa.
былевы́я пѣ́сни, episka folksånger.
были́на, были́нка, linten planta, gräs,
grässtrå ‖ episk folksång.
были́нка (g. pl. -нокъ) dim. af были́на.
бы́лица = быль.
бы́ліе, coll. växter, örter, grönt.
бы́ло, pret. af быть, begagnas imp. med andra verber
för att ange att ngt varit på väg att ske; я чуть ~
не упа́лъ, det var alldeles nära däran att
jag skulle fallit; онъ хотѣ́лъ ~ сказа́ть
что то, han var i beråd att säga någonting.
было́й, som har varit, händt, egt rum.
быль, f. någonting som inträffat, händt.
бырсь, f. zool. hyena.
быстре́нькій, dim. af бы́стрый.
быстре́нько, dim. af бы́стро.
быстрина́, fors, ström.
бы́стро, adv. быстрова́то, быстре́нько (comp.
быстрѣ́е) snabbt, hastigt, fort.
быстрова́то, dim. af бы́стро.
быстрова́тый, dim. af бы́стрый.
быстрогла́зый, med lifliga, pigga ögon ‖
skarpsynt.
быстроно́гій, som kan röra sig fort,
snabbfotad.
быстрота́, snabbhet, hastighet: ~
соображе́нія, skarpsinne, snabb fattningsförmåga.
быстроте́чный, snabbt flytande, strid.
быстрото́къ = быстрина́.
быстроу́міе, skarpsinnighet.
быстроу́мный, skarpsinnig.
быстръ (быстра́, бы́стро, бы́стры; comp.
быстрѣ́е) f. f. af бы́стрый.
бы́стрый, быстре́нькій, быстрова́тый, snabb,
strid ‖ skarp, skarpsinnig; ~ бѣгъ, snabbt
lopp; ~ конь, en häst, som är snabb
springare; -ые отвѣ́ты, snabbtänkta, kvicka svar;
~ умъ, snabb uppfattning; skarpt förstånd.
быстря́къ (-ка́ etc.) rask, flink karl.
бытіе́, tillvaro, befintlighet ‖ кни́га -ія́,
Genesis, första Mosebok.
бы́тность, f. närvaro, vistelse; въ ~ мою́ за
грани́цею, under min vistelse utrikes l.
utomlands.
бытописа́ніе, historie.
бытописа́тель, m. historieskrifvare.
бытъ, (p. efter на: быту́; pl. -ты́ etc.) stånd,
lefnadssätt ‖ lif; вое́нный ~, militärlifvet.
быть, intr. (есмь, еси́, есть, есмы́, е́сте,
суть; part. pres. су́щій; pret. былъ, была́,
бы́ло, бы́ли; fut. бу́ду, бу́дутъ; imper. будь)
быва́ть vara, hända, ega rum; ~ въ
состоя́ній, vara i stånd, kunna, förmå; ~ при
де́ньгахъ, vara vid kassa; ~ на по́хоронахъ,
bivista en begrafning; мо́жетъ ~, ~
мо́жетъ, kanske, det kan hända att; ~ такъ,
такъ и ~, det må då vara; ста́ло ~,
således, alltså; васъ не́ было ещё на свѣ́тѣ,
ni fanns då ännu icke till i världen; чтобы
въ друго́й разъ э́того не́ было, det må icke
hända en gång till; вчера́ былъ у меня́
вашъ братъ, i går var er bror hos mig;
была́ прекра́сная пого́да, det var ett
ypperligt väder; не тутъ то бы́ло, det är icke
fallet, långt därifrån; да бу́детъ такъ, ~
по сему́, må det så vara; у меня́ бу́дутъ
де́ньги, jag skall få pengar; ему́ ско́ро
бу́детъ со́рокъ лѣтъ, han fyller snart
fyratio år; что бу́детъ, то бу́детъ, hände
hvad det vill; всё бу́детъ по ва́шему, allt
skall ske efter er önskan; ему́ бу́детъ за
э́то вы́говоръ, han kommer att därför få en
tillrättavisning; бу́детъ ли съ васъ э́тихъ
де́негъ, förslå dessa pengar åt er? бу́детъ!
Ja visst! будь онъ про́клятъ, vare han
förbannad; какъ бы то ни́ было, huru det än
må vara.
бытьё (p. -тьѣ́, g. pl. -те́й) lif, existens,
lefnadssätt; приди́те посмотрѣ́ть на на́ше
житьё ~, kom och se huru vi lefva och
befinna oss.
быча́чій (-чья, -чье; -чьи; -чьяго etc.) ox-, tjur-.
бычи́ться, intr. envisas ‖ vara
menniskoskygg.
бычи́ще (g. pl. -щъ) augm. af быкъ.
бы́чій (-чья, -чье; -чьи; -чьяго etc.) = быча́чій.
бычо́къ (-чка́ etc.) dim. af быкъ ‖ rysk
nationaldans.
бычко́мъ, adv. глядѣ́ть ~, se mörk l.
hotfull ut; * tjuras.
бѣ́ганіе, springandet, rännandet.
бѣ́гать, intr. бѣ́гивать, бѣжа́ть, löpa, springa,
ränna ‖ undfly, rymma, afvika ‖ undvika;
~ вза́пуски, springa i kapp; не бѣ́гайте
отъ рабо́ты, sky icke arbetet; для чего́ вы
-гаете отъ меня́? hvarför undviker ni mig?
бѣ́гивать, uppr. af бѣ́гать.
бѣгле́цъ (-ца́ etc.) rymmare, flykting.
бѣ́гло, adv. ledigt ‖ ytligt; чита́ть ~, läsa
flytande.
бѣ́глость, f. snabbhet, färdighet; у э́того
піани́ста больша́я ~ въ па́льцахъ, denne
pianist besitter en stor fingerfärdighet.
бѣ́глый, förrymd, flyktig ‖ ~ ого́нь, löpeld;
бро́сить ~ взглядъ, kasta en flyktig blick;
~ разска́зъ, kortfattad berättelse; ~
солдатъ, förrymd soldat ‖ ~ шагъ,
språngmarsch.
бѣгля́нка (g. pl. -нокъ) på flykt stadd kvinna,
flykting.
бѣговы́я са́нки, kappkörningssläde.
бѣго́мъ, adv. springande, i fullt lopp; i språng;
бѣги́ ~, spring duktigt.
бѣгомѣ́ръ, vägmätare, stegmätare.
бѣготня́, springandet hit och dit, spring,
språng.
бѣ́гство, flykt, rymning.
бѣ́гствовать, intr. (-ствуютъ) fly, rymma.
бъгуно́къ (-нка́ etc.) dim. af бѣгу́нъ.
бѣгу́нъ (-на́ etc.) бѣгуно́къ, springare,
trafvare ‖ löpare, snabblöpare.
бѣгу́чій, flytande (vätska) ‖ ~ такела́жъ, mar.
löpande tackling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
