Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - В - вьючить ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
вью́чить, tr. full. sammanbinda till en packe,
inpacka, emballera ‖ sadla med packsadel;
belasta en lastdragare; -ться, pass. bli belastad.
вью́чный, tjenande till belastning, last-; -ное
сѣдло́, klöfsadel, packsadel.
вью́шечка (g. pl. -чекъ) dim. af вью́шка.
вью́шечный, h. t. ventil i kakelugn.
вьюшка (g. pl. -шекъ) вью́шечка, nystfot ‖
ventil i kakelugn.
вью́щійся, bot. som slingrar l. bugtar sig;
-щіяся расте́нія, slingerväxter.
вѣ́даніе = вѣ́деніе, вѣ́домство.
вѣ́датель, m. kännare, förståsigpåare ‖
förvaltare, föreståndare.
вѣ́дать, tr. veta, känna, ha kunskap om ‖
förvalta, ha under sin förvaltning, förestå;
-ться съ i. intr. ha att göra med; кабы́ знать
да ~, om man visste; голова́ -даетъ
во́лость, kommunens förvaltning handhas af en
föreståndare; -дайся онъ съ сосѣ́домъ какъ
зна́етъ, må han reda sig med sin granne
bäst han gitter; -ться судо́мъ, på rättslig
väg göra sina anspråk gällande; дѣла́
-даются, ärenden handläggas.
вѣ́деніе, kännedom, vetskap ‖ = вѣ́домство.
вѣ́децъ (-дца etc.) kännare, bedömare.
вѣ́домо, adv. veterligt, såsom bekant är, kändt;
э́то сдѣ́лано съ моего́ -ма, det har skett
med min vetskap; безъ моего́ -ма, mig
ovetande; онъ жени́лся безъ -ма свои́хъ
роди́телей,</b> han har gift sig utan sina föräldrars
vetskap; съ во́ли и -ма его́, med hans vilja
och vetskap.
вѣ́домости, pl. f. (g. -те́й etc.) tidning,
periodisk skrift; С. Петербу́ргскія ~, St.
Peterburgs tidning; -тный, tidnings-.
вѣ́домость, f. (g. pl. -те́й etc.) förteckning,
register.
вѣ́домство, förvaltningsgren,
förvaltningsområde, ressort, embetsverk, instans,
styrelse, förvaltnings l. domstolsmyndighet;
подлежи́тъ -ству, underlyder ngns förvaltning
l. öfverinseende; почто́вое ~, poststyrelse,
postförvaltning; фина́нсовое ~,
finansförvaltning; э́тотъ банкъ подлежи́тъ -ству
министе́рства фина́нсовъ, denna bank
underlyder finansministerium; вое́нное ~,
militärväsendet.
вѣ́домый, känd, bekant ‖ underlydande, som
lyder, under.
вѣ́дущій, kunnig, erfaren, förfaren, sakkunnig.
вѣдь, conj. ju; ~ я не ребёнонъ, jag är ju
icke något barn mera; ~ э́то пра́вда! det
är ju sannt; ~ я вамъ ско́лько разъ
говори́лъ, huru många gånger har jag inte sagt
er; зачѣ́мъ лгать? ~ э́то ни къ чему́ не
ведётъ, hvarföre ljuga, det tjenar ju till
ingenting.
вѣ́дьма, trollpacka, hexa ‖ gast, spöke.
вѣ́деніе, kännedom, vetskap, kunskap ‖
styrelse, förvaltning, öfverinseende.
вѣ́ерникъ, bot. solfjäderspalm.
вѣерообра́зный, solfjäderformig.
вѣ́ерщикъ, -щица, tillverkare af solfjädrar.
вѣ́еръ (pl. -ра́ etc.) solfjäder; -рный, solfjäder-.
вѣ́жливо, adv. artigt, höfligt.
вѣ́жливость, f. artighet, höflighet.
вѣ́жливый, artig, höflig.
вѣ́йка, vannandet.
вѣ́ко, ögonlock ‖ liten korg, ask.
вѣкова́ніе, långt, varaktigt uppehåll på en
ort.
вѣкова́ть, intr. (-ку́ютъ) uppehålla sig länge
på en ort; вѣкъ ~, evigt uppehålla sig l.
förbli på samma ort.
вѣково́й, hundraårs, sekelgammal ‖ af lång
varaktighet, som varar l. räcker länge l.
evigt, som aldrig tar slut.
вѣковѣ́чно, adv. evigt, evigt varande.
вѣковѣ́чность, f. evighet, evig varaktighet.
вѣковѣ́чный, evig, evigt varande.
вѣкъ (g. -ка l. -ку; p. efter въ, на -ку́; pl. -ки
l. -ка́ etc.) sekel; lifstid; tidsålder; tidehvarf;
tid, ålder; ~ Людо́вика XIV, Ludvig den
XIV:s tidehvarf; къ сты́ду на́шего -ка, till
skam för vårt tidehvarf; въ -ка́. мину́вшіе,
under förgångna sekler; въ -ка́ гряду́щіе,
under kommande sekler; изъ -ка въ ~,
från sekel till sekel; сре́дніе -ка́,
medeltiden; золото́й ~, guldåldern; заѣ́ла его́
~ зла́я жена́, hans hustrus elakhet tärde
på hans lifstråd, förbittrade hans lif; онъ
чужо́й ~ зажива́етъ, han öfverlefver sig
själf; э́то случи́лось на на́шемъ -ку́, detta
har händt under vår tid; на ~, на -ки, för
alltid, för hela lifvet; въ ~, aldrig; я не
прощу́ ему́ въ ~ э́той оби́ды, denna
förolämpning skall jag aldrig förlåta honom;
я въ ~ э́того не вида́лъ, и во -ки не
уви́жу, jag har aldrig sett, och kommer
aldrig att få se ngt sådant; ~ живи́ ~ учи́сь,
prov. äfven på gamla dagar, kan man lära
sig något, man är aldrig för gammal för att
lära sig ngt, hela lifvet är en skola för oss.
Вѣ́на, Wien.
вѣне́цъ (-нца́ etc.) вѣ́нчикъ, krona, krans ‖
segerlön, heder, belöning, gloria, strålglans,
nimbus ‖ vigsel ‖ stockhvarf, stocklager;
возложи́ть на главу́ ~, sätta kronan på
ngns hufvud; му́ченическій ~, martyrkrona;
терно́вый ~, törnekrona; лавро́вый ~,
lagerkrans; ~ на о́бразѣ свято́го, gloria på
en helgonbild; вести́ невѣ́сту подъ ~, föra
en brud till altaret; коне́цъ дѣ́лу ~, prov.
ändan kröner verket; деревя́нный домъ
вышино́ю въ пятна́дцать -нцо́въ, ett
trähus af femton stockhvarfs höjd.
вѣне́чный, kron-, krans-, vigsel-.
вѣ́никъ, вѣ́ничекъ, badkvast.
вѣ́ничекъ (-чка etc.) dim. af вѣ́никъ.
вѣ́ничникъ, -ница, en person som binder
badkvastar, kvastbindare, -derska.
вѣ́ничный, badkvasts-.
вѣно́къ (-нка́ etc.) вѣно́чекъ, blomkrans,
girland, krans.
вѣно́чекъ (-чка etc.) dim. af вѣно́къ.
вѣно́чница, kransbinderska, kransförsäljerska.
вѣнцено́сецъ (-сца etc.) krönt hufvud ‖
helgon.
вѣнцено́сный, krönt (om monarker).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
