Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Г - горчить ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
горчи́ть, tr. göra bäsk, bitter.
горчи́ца, bot. senapsört, senapsfrö ‖ senap.
горчи́чникъ, senapsburk ‖ senapsdeg; ~ на
живо́тъ, senapsplåster som sättes på
magen.
горчи́чница, senapsburk.
горчи́чный, senaps-.
горчѣ́е = горче.
горше́ня = горше́чникъ.
горше́чникъ, krukmakare.
горше́чничать = гонча́рничать.
горше́чный, h. t. lerkärl; kruk-; -ная руда́, min.
blyglans; ~ ка́мень, min. täljsten.
горши́ще (n. pl. -щи) augm. af горшо́къ.
горшо́къ (-шка́ etc.) горшо́чекъ, горши́ще,
kruka, burk, kanna, mugg; ~ цвѣто́въ, съ
цвѣта́ми, kruka med blommor; ~ для
цвѣто́въ, blomkruka; ~ молока́, en mugg mjölk;
по -шку́ и покр́ышка, prov. sådant hufvud,
sådan hatt; sådan grytan är, sådant är locket.
горшо́чекъ (-чка etc.) dim. af горшо́къ.
го́рькіи (comp. горча́йшій) го́рекъ; го́рьконькій,
горькова́тый, bitter ‖ * bittert sorglig,
smärtsam, * bitter; ~ вкусъ, bitter smak; ~ на
вкусъ, bitter till smaken; * -кія слёзы, bittra
tårar; * -кая утра́та, smärtsam förlust; * -кая
пья́ница, erkesuput l. ytterlig, durkdrifven
suput.
го́рьклый, som smakar bittert, härsken.
го́рькнуть, full. af горча́ть.
го́рько, adv. (comp. го́рче l. горчѣ́е) bittert,
bäskt ‖ * bittert; ~ пла́кать, gråta bittert.
горькова́тость, f. dim. af го́рькость.
горькова́тый, dim. af го́рькій.
горькозёмистый = горькозёмный.
горькозёмъ, talkjord, bitterjord; -мный,
innehållande talkjord.
горькоминда́льный, af bittermandel.
го́рьконькій, dim. af го́рькій.
го́рькость, f. bäskhet ‖ * bitterhet, sorg.
горько́хонекъ, augm. af го́рекъ.
горѣ́лка (g. pl. -локъ) vanligt sädesbrännvin ‖
gasbrännare.
горѣ́лки, pl. f. sista paret ut (lek); игра́ть въ
~, leka sista paret ut.
горѣ́лый, vidbränd, svedd; -лое, s. s. bränd
lukt; па́хнетъ -лымъ, det luktar brändt.
горѣ́ніе, förbränning, brand.
горѣ́ть, intr. (-ря́тъ) brinna, * brinna ‖ glänsa,
lysa, gnistra; э́ти дрова́ не -ря́тъ, denna ved
brinner icke; домъ -ри́тъ, elden är lös i
huset; * ~ нетерпѣ́ніемъ, brinna af
otålighet; глаза́ у нея -ря́тъ какъ алма́зы,
hennes ögon glänsa som diamanter; звѣ̈зды
-рѣ́ли на безо́блачномъ не́бѣ, stjärnorna
tindrade på en molnfri himmel;
позлащённыя гла́вы церкве́й -рѣ́ли на со́лнцѣ,
kyrkornas förgylda kupoler glittrade i
solskenet; къ чему́ спѣши́ть? вѣдь не -ритъ,
hvarför skynda? Elden är ju icke lös!
горю́честь, f. brännbarhet, eldfängdhet.
горю́чій, brännbar, eldfängd; * -чія слёзы,
heta tårar.
го́рюшко (pl. -шки, -шекъ) dim. af го́ре ‖
bekymmer; у него́ описа́ли имѣ́ніе, а ему́ и -шки
ма́ло, man har upptecknat hans egendom,
men han bryr sig icke stort om det.
горя́чее, s. s. soppa.
горя́ченькій, dim. af горя́чій.
горя́честь, f. ifver, nit ‖ häftighet, hetsighet,
retlighet, * hetta.
горя́чечный бредъ, feberyrsel.
горячи́тельный, hettande, hetsande.
горячи́ть, tr. upphetta ‖ upphetsa, reta,
förarga; -ться, refl. förifra sig, * bli het,
uppbragt; не -чи́сь, var icke så häftig, tag icke
saken så hett.
горя́чій, горя́ченькій, het, varm, brännande,
glödande, eldig ‖ hetlefrad, häftig; ~ пиро́гъ,
het pastej; ~ споръ, häftigt gräl; ~ песо́къ,
brännande sand; ~ человѣ́къ, hetlefrad
menniska; -чее усе́рдіе, brinnande nit; -чая
любо́вь, glödande kärlek; -чая ло́шадь,
eldig häst; -чіе напи́тки, starka, hetsande
drycker; -чіе слѣды́, färska spår, по -чимъ
слѣда́мъ, på bar, färsk gärning; * въ -ча́хъ,
i hettan.
горя́чка (g. pl. -чекъ) hetsig feber ‖ vrede;
гнила́я ~, rötfeber; * э́тотъ человѣ́къ ~,
detta är en hetlefrad menniska; бѣ́лая ~,
delirium tremens, dryckenskapsvansinne,
fyllerigalenskap; * э́кая ~; ett sådant
brushufvud! * поро́ть -ку, i sin förifring prata
dumheter.
горя́чность, f. = горя́честь.
горячо́, adv. hett ‖ ifrigt ‖ häftigt.
горя́чъ (-ча́ etc. comp. горячѣ́е) f. f. af
горя́чій; куй желѣ́зо пока́ -чо́, prov. man bör
smida medan järnet är varmt.
горячѣ́е se горя́чъ.
госпита́ль, m. (-ля́ etc.) hospital; -льный,
hospitals-.
господа́! pl. af господи́нъ, mitt herrskap! mina
herrar!
господа́рство, hospodarvärdighet.
господа́рь, m. (-ря́ etc.) hospodar, herre; -рный,
hospodar-.
Госпо́день, adj. (f. -дня, neutr. -дне, pl. -дни;
g. -дня etc.) Herren tillhörig, Herrans; -дня
моли́тва, Herrans bön, „Fader vår“.
господи́нъ (pl. -да́, -спо́дъ, -спода́мъ etc.)
herre, herr; пала́та -по́дъ, öfverhus, första
representantkammare; хорошо́ служи́ть
своему́ -ди́ну, väl, troget tjena sin herre; ~ Д.
бо́ленъ, herr D. är sjuk; ~ полко́вникъ,
herr öfverste! сло́ву своему́ ~, en man
står vid sitt ord.
госпо́дскій, herre-, herrskaps-.
госпо́дство, herredöme, herravälde, makt; ~
души́ надъ тѣ́ломъ, själens herravälde öfver
kroppen.
госпо́дствованіе = госпо́дство.
госпо́дствовать надъ i. intr. (-ствуютъ) herska
öfver, beherska.
госпо́дчикъ, för. ungherre, junker, sprätt.
Госпо́дь, m. (g. Го́спода, d. -ду, a. -да, voc.
-ди, i. -домъ, p. -дѣ) Herren, Gud.
Госпожа́, fru; ~ А., Fru A.
госпожи́нки, pl. f. (g. -нокъ) en två veckors
fasta före Marie himmelsfärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
