Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Д - дарователь ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
дарова́тель, m. -льница, donator, (gåfvo)
gifvare.
дарова́ть, tr. (-ру́ютъ) gifva, skänka, bevilja,
medgifva; ~ привиле́гіи, bevilja privilegier.
дарови́тость, f. begåfning, anlag, talang.
дарови́тый, begåfvad, talangfull.
дарово́й, gratis; ~ биле́тъ, fribiljett; -во́му
коню́ въ зу́бы не смо́трятъ, i fråga om
någonting som man fått till skänks, lämpar
det sig ej att vara alltför kritiklysten; -во́е
лы́ко лу́чше ку́пленнаго ремня́, prov. att få
en baststump till skänks är bättre än att
köpa en rem.
даровщи́на, даровщи́нка, gåfva, skänk,
present.
даровщи́нка, (g. pl. -нокъ) dim. af даровщи́на.
дарода́тель, m. -льница, (gåfvo) gifvare,
-rinna.
дарои́мецъ (-мца etc.) den som emottager en
gåfva, present.
даролю́бецъ (-бца etc.) den som tycker om
(att få emottaga) skänker, att få presenter.
даролюби́вый, som efterfikar skänker.
даролю́біе, åtrå efter skänker.
да́ромъ, adv. gratis, kostnadsfritt, till skänks
‖ förgäfves ‖ ehuru, oaktadt; э́тотъ врачъ
лѣ́читъ бѣ́дныхъ ~, denne läkare
behandlar fattiga kostnadsfritt; я о́тдалъ ему́ э́то
~, jag har gifvit honom det utan
ersättning; э́ту вещь мо́жно имѣ́ть почти́ ~,
denna sak kan man få nästan för ingenting;
~ что хитёръ, а да́лся въ обма́нъ, så slug
han än är, har han ändå låtit lura sig; онъ
не ~ пріѣ́халъ сюда́, han har icke
förgäfves kommit hit; ~ ничего́ не дѣ́лаютъ, för
intet gör man ingenting.
дароно́сица, oblatask ‖ kärl för hostian.
дароноше́ніе, mässoffer.
дарохрани́тельница, behållare för invigdt
bröd.
да́рственный, gåfvo-, donations-; -ная за́пись,
gåfvobref.
дарствова́ніе, skänkandet.
даръ (pl. -ры́ etc.) gåfva, skänk; ~ сло́ва,
ordets gåfva; дру́жба есть ~ не́ба, vänskap
är en himmelens gåfva ‖ святы́е дары́, de
heliga sakramenten.
Да́рья, Даша, Да́шенька, Daria.
дастъ se дать.
да́тель, m. -льница, gifvare, donator.
да́тельный паде́жъ, gram. dativ.
да́тскій, dansk.
да́тчанинъ (pl. -чане, -чанъ, -чанамъ etc.)
-нка (g. pl. -нокъ) dansk, danska.
дать (дамъ, дашь, дастъ, дади́мъ, дади́те,
даду́тъ; pret. f. дала́; imper. дай) full. af
дава́ть; gifva, låta, lemna; -ться, refl. (pret.
дался́, дала́сь, etc.) gifva sig; ~ пощёчину,
ge en örfil; ~ сло́во, ge sitt ord; онъ не
далъ себѣ́ труда́ отвѣча́ть, han har icke
gjort sig den mödan att svara; онъ далъ
мнѣ поня́ть, han har låtit mig förstå; да́йте
ему́ говори́ть, låt honom tala; ~ по́водъ,
ge anledning; я не дамъ ему́ смѣя́ться
надо мно́ю, jag skall ej tillåta honom att
skratta åt mig; ~ отчётъ, lemna
redovisning; ~ въ займы́, gifva till låns: ~
кля́тву, gå ed uppå; ~ знать, låta veta; ~
ма́ху, misstaga sig, * skjuta bom: ~ тя́гу,
rymma; -ться въ обма́нь, låta lura sig; ~
та́ску, lugga.
да́ча, да́чка, afgifvandet, öfverlemnandet,
utbetalning, aflöning, sold ‖ landthus, villa;
~ показа́ній, vittnesmålsafgifvande.
да́чка (g. pl. -чекъ) dim. af да́ча.
да́чникъ, -ница, villabo, sommargäst på
landet.
да́чный, landtlig; -ная жизнь, lifvet på
landet (för sommargäster från stad); ~ жи́тель,
villabo.
Да́ша, dim. af Да́рья.
Да́шенька, dim. af Да́рья.
дашь se дать.
дая́ніе, donation, gåfva, skänk.
дая́тель, m. = да́тель.
два, num. m. neutr.; двѣ f. (двухъ, двумъ,
двумя, двухъ) två; въ ~ часа́, klockan två;
онъ въ двухъ шага́хъ отсю́да, han står
två steg härifrån; одно́ изъ двухъ, ett af
de två; ~ сапога́ па́ра, prov. två göra ett
par.
двадцатилѣ́тный, tjuguårig.
двадцатипятилѣ́тіе, en tidrymd af tjugufem
år, kvartsekel.
двадца́тый, tjugonde.
два́дцать, num. (dekl. s. s. f.) tjugu; ~ оди́нъ,
tjuguen; ~ пе́рвый, tjuguförsta; ~ рубле́й,
tjugu rubel; рубле́й ~, omkring tjugu rubel.
двадцатью́, tjugu gånger.
два́жды, adv. två gånger; ~ два четы́ре, två
gånger två är fyra.
две́рка (g. pl. -рокъ) dim. af дверь.
две́рникъ, portvakt, dörrvakt.
дверно́й, dörr-, port-.
две́рочка (g. pl. -чекъ) dim. af дверь.
две́рца, dim. af дверь.
две́рцы, pl. f. (g. -рецъ) mindre dörrar: ~ у
шка́па, skåpets dörrar; каре́тныя ~,
vagnsdörrar.
дверь, f. (g. pl. двере́й etc.) две́рка, две́рочка,
две́рца, dörr, port; пере́дняя ~, gatport;
за́дняя ~, bakport; стекля́нный -ри,
glasdörr; двуство́рчатыя -ри, dubbeldörr; войти
въ ~, gå in genom dörren; засѣда́ніе при
закры́тыхъ -ря́хъ, jur. sammanträde för
slutna dörrar; ца́рскія -ри, altarets mellersta
dörrar.
дви́ганіе, försättandet i rörelse.
дви́гатель, m. upphofsman ‖ motor, drifkraft
‖ * driffjäder; befrämjare; онъ былъ
гла́внымъ -лемъ э́того предпрія́тія, han var
initiativtagaren till detta företag; сла́ва
быва́еть -лемъ вели́кихъ дѣлъ, ärelystnad är
ofta driffjädern till stora dåd.
двига́тельная си́ла, drifvande kraft,
drifkraft, dragkraft.
дви́гать, tr. (дви́гаютъ l. дви́жутъ, imper.
дви́гай l. дви́жи), дви́нуть, röra på, flytta
(från stället), sätta i rörelse ‖ uppröra; -ться,
refl. svänga (af och an), röra sig af och an;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
