Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Д - древосѣнъ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
древосѣ́къ = дровосѣ́къ.
древото́чецъ (-чца etc.) zool. borrmask.
дрези́на, dressin.
дрейфова́ть, intr. (-фу́ютъ) mar. drifva,
komma i drift.
дрейфъ, mar. afdrift, drift.
дреко́ліе, klubba ‖ pålverk.
дрекъ, mar. dragg (ankare).
дрель, m. borr.
дрема́ (n. pl. дрёмы) bot. gökblomma.
дрема́ніе, slumrandet, slummer.
дрема́ть, intr. (дремлю́, дре́млютъ)
дре́мливать, slumra ‖ * sofva, icke vara påpasslig,
nucka (finl.), drumla; смотри́, не -мли́, hör
du, var uppmärksam, pass på! мнѣ
дре́млется, jag är sömnig.
дре́млютъ se дрема́ть.
дре́мливать, uppr. af дрема́ть.
дремли́вость, f. sömnaktighet.
дремли́вый, sömnaktig.
дремо́та, slummer; dvala; lust för sömn.
дрему́честь, f. täthet (skogens).
дрему́чій лѣсъ, tät skog.
дрему́чка, sömnlust; sömnaktighet ‖ dvala.
дрена́жъ, täckdikning, dränering.
дресва́, grof sand, grus, kisel.
дресвя́къ (-ка́ etc.) = дресвяни́къ.
дресвяни́къ (-ка́ etc.) kiselsten.
дресвя́ность, f. (markens) grusartad
beskaffenhet.
дресвя́ный, grusig, uppfylld med grus,
bestående af grus.
дресирова́ніе, dressering, dressyr.
дресирова́ть, tr. (-ру́ютъ) dressera (en hund).
дро́бенъ (-бна́, -бно, -бны) (comp. = бнѣ́е)
f. f. af дро́бный.
дроби́на, draf, mäsk ‖ ett fint hagel.
дроби́ть, tr. (-блю́, -бя́тъ; imper. -би́)
sönderstycka, söndersmula ‖ dela i små delar;
-ться, refl. söndersmula sig, dela sig i små
delar.
дробле́ніе, sönderdelning, delning i små
delar; ~ земли́, egostyckning.
дробни́ца, hagelpung.
дро́бность, f. delbarhet.
дро́бный, дро́бенъ, styckad, delad ‖ bråk-.
дробови́къ = дробни́ца.
дробово́й, (bly) hagel-.
дробь, f. (p. efter въ, на, при -би́; pl. g. -бе́й
etc.) skärfvor, bitar ‖ blyhagel, skrot ‖ mat.
bråk; кру́пная, ме́лкая ~, groft, fint hagel;
десяти́чныя -би, decimalbråk; бараба́нная
~, mil. trumhvirfvel.
дробя́зникъ, korta varor, kramvaror.
дрова́, pl. neutr. ved, brännved; пили́ть,
коло́ть ~, såga, hugga ved.
дрове́шки (g. pl. -шекъ) dim. af дро́вни.
дро́вни, pl. f. дрове́шки, bondsläde.
дровово́зъ, vedkörare.
дровоно́сецъ (-сца etc.) vedbärare.
дровосе́къ, vedhuggare ‖ zool. timmerbagge.
дровяни́къ (-ка́ etc.) vedhandlare.
дровяно́й дворъ, vedgård.
дро́ги, pl. f. (d. дро́гамъ etc.) kärra ‖ likvagn.
дрогли́вый, blyg, rädd, skygg, lättskrämd.
дро́гнуть, full. af дрожа́ть; непрія́тель -нулъ
при пе́рвомъ на́тискѣ, fienden sviktade vid
första anloppet.
дрожа́ніе, darrning ‖ (ljudets) dallring.
дрожа́ть, intr. (-жа́тъ) дро́гнуть, darra, bäfva
‖ dallra ‖ knussla, vara knusslig, snål ‖
svikta; ~ отъ хо́лода, darra af köld; свѣтъ
-жи́тъ, ljuset fladdrar; онъ -жи́тъ надъ
ка́ждою копе́йкою, han knusslar på hvarje
kopek.
дро́жди, pl. f. (g. -де́й etc.) jäst.
дрождяни́къ (-ка́ etc.) jästkärl.
дрождяно́й, jäst-.
дро́жечный, drosk-.
дро́жки, pl. f. (g. -жекъ) droska (fyrhjuligt
åkdon).
дрожь, f. rysning, frossbrytning, frosskänning;
меця́ вь ~ броса́етъ, меня́ ~ берётъ, jag
har l. får frosskänningar, frosskakningar.
дроздёнокъ (-нка etc. pl. -дя́та, -дя́тъ,
-дя́тамъ etc.) zool. ung trast.
дро́здикъ, dim. af дроздъ.
дроздо́вый, zool. trast-.
дроздъ, дро́здикъ, zool. trast; пѣ́вчій ~,
talltrast, sångtrast; чёрный ~, koltrast.
дрокъ, bot. ginst.
дромаде́ръ, zool. dromedar.
дро́тикъ, dim. af дротъ.
дротъ, дро́тикъ, kastspjut.
дрочёна, дрочёнка, pannkaka.
дрочёнка (g. pl. -нокъ) dim. af дрочёна.
дрочи́ть, tr. (дрочу́, дро́чатъ) pop. =
нѣ́жить.
друго́й, annan ‖ andra (i ordningen); -гі́я
времена́, -гіе нра́вы, andra tider, andra seder;
оди́нъ за -ги́мъ, den ena efter den andra;
на ~ день, dagen därpå.
другъ (pl. дру́ги, -говъ etc. l. друзья́, -зе́й,
-зья́мъ etc.) дружо́къ, дружо́чекъ, дружи́ще,
vän, kamrat ‖ ~ -га, hvarandra; ~
про́тивъ -га, emot hvarandra; ~ съ -гомъ,
med hvarandra; ~ на -га, på hvarandra;
~ за -га, för hvarandra; дама самъ ~,
dam andra (i kortspel); ста́рый ~ лу́чше
но́выхъ двухъ, prov. en gammal vän är mera
värd än två nya.
дру́жба, vänskap; они́ въ большо́й -бѣ, de
äro söta vänner; сдѣ́лай -бу, gör mig den
vänskapstjensten; я тебѣ́ докажу́ -бу,
бу́дешь ты по́мнить мою́ -бу, (hotelse) nog
skall jag visa, lära dig, nog skall du
komma ihåg mig! ~ -бой, а слу́жба слу́жбой,
prov. pligten går före vänskapen; по слу́жбѣ
нѣтъ -бы, i saker som röra tjensten gäller
icke vänskap.
дружелюби́вый, vänskaplig.
дружелю́біе, tillgifvenhet, välvilja.
дружелю́бный, vänskapsfull, vänlig,
vänskaplig.
дру́женъ (-жна́, -жно, -жны) comp. -жнѣ́е) f. f.
af дру́жный; я съ нимъ ~, vi äro vänner.
дру́жески, adv. vänskapligt; som vän.
дру́жескій, vänskaplig, vänlig.
дру́жественный = дру́жескій.
дру́жество, vänskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
