Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Д - духота ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
духота́ (pl. n. -хо́ты, g. -хо́тъ, d. -хота́мъ etc.)
kväfvande hetta; kvalm ‖ ånga, imma, dunst
‖ vidrig lukt.
духъ, ande ‖ lynne, sinnelag, humör ‖
andedräkt ‖ mod ‖ (pl. -хи́, -хо́въ, -ха́мъ etc.)
lukt, odör; Свято́й ~, den Heliga Ande;
зло́й, нечи́стый ~, ond ande, den lede; ~
до́лженъ госпо́дствовать надъ пло́тію,
anden bör råda öfver köttet; ~ бодръ, а плоть
немощна́, anden är villig men köttet är
svagt; испусти́ть ~, uppge andan; ~ вѣ́ка,
tidsanda; хоро́шее расположе́ніе -ха, godt
lynne; välvillig, gynsam sinnesstämning; быть
въ -хѣ, vara vid godt humör; быть не въ
-хѣ, vara vid dåligt lynne; собра́ться съ
-хомъ, hämta andan; fatta mod; sansa sig;
* па́дать, упа́сть -хомъ, fälla modet; у
меня́ не хвата́етъ -ху, jag har icke
tillräckligt mod att; прису́тствіе -ха,
sinnesnärvaro; тяжёлый ~, kväfvande, besvärande
lukt; скака́ть во весь ~, rida i sporrstreck;
быть на духу́, bikta sig; итти́ на ~, gå
till bikt; о нёмъ ни слу́ху, ни -ху, man
vet ej det ringaste hvart han tagit vägen,
han är totalt försvunnen.
душа́ (a. ду́шу; n. pl. ду́ши) ду́шка, ду́шечка,
ду́шенька, själ, samvete, * hjärta;
безсме́ртная ~, odödlig själ; благоро́дство -ши́,
själsadel; люби́ть всей -шо́ю, älska af hela
sin själ; отда́ть Бо́гу ДУ́ШУ, uppgifva
andan, vandra hädan, afslumra; въ его́ пѣ́ніи
мно́го -ши́, han sjunger på ett mycket
själfullt sätt; онъ въ -шѣ́ арти́стъ, han är en
äkta konstnärsnatur; онъ пре́данъ ему́ всей
-шо́й, han är honom tillgifven med hela sin
själ; у него́ бы́ло сто душъ, han hade
hundra bönder (lifegna); взять на́ -шу, taga
på sitt samvete; * покриви́ть -шо́й, göra
våld på sitt samvete; скажи́ мнѣ по -шѣ́,
säg mig på själ och samvete; ~ моя́ (smek.)
mitt hjärta, min älskling; * у меня́ ~ не на
мѣ́стѣ, jag sitter med hjärtat i halsgropen;
жить ~ въ ду́шу, lefva i innerligaste
samförstånd, vara de såtaste vänner; на -шѣ́
мути́тъ, съ -ши́ тя́нетъ, jag mår illa, jag har
kväljningar; онъ отъ нея̈ безъ -ши́, de äro
ett hjärta och en själ, han älskar henne
ända till galenskap, han är vansinnigt kär i
henne; э́то мнѣ по -шѣ́, detta är i min smak;
* онъ такъ и лѣ́зетъ въ ду́шу, han är i
hög grad inställsam; ѣшь ско́лько -шѣ́ уго́дно,
ät så mycket dig lyster; у него́ за -шо́й
ничего́ нѣтъ, han eger icke en fyrk.
душе́вно, adv. uppriktigt, hjärtligt.
душевнобольно́й, sinnessjuk.
душе́вный, själens, själs- ‖ hjärtlig,
innerlig, uppriktig; -ное спасе́ніе, själens
frälsning; -ная болѣ́знь, sinnessjukdom; съ -нымъ
приско́рбіемъ, med djupaste, innerligaste
bedröfvelse.
душегрѣ́ечка (g. pl. -чекъ) dim. af
душегрѣ́йка.
душегрѣ́йка (g. pl. -ѣ́екъ) душегрѣ́ечка,
liftröja, lifvärmare (finl.), själavärmare (finl.).
душегу́бецъ (-бца etc.) mördare.
душегуби́тельный, själsdödande,
själsmördande.
душегу́бство, mord, lönnmord, mandråp.
душегу́бствовать, intr. (-ствуютъ) döda,
mörda.
душе́ніе, kväfvandet, kväfning ‖
parfymerandet.
ду́шенъ (-шна́, -шно, -шны) (comp. -шнѣ́е) f. f. af
ду́шный.
душёный, p. p. p. af души́ть, parfymerad.
ду́шенька (g. pl. -некъ) dim. af душа́; min
älskling! mitt hjärta! mitt hjärtegryn! lilla
stumpa!
душепа́губный, förderflig, skadlig för själen.
душеполе́зный, helsosam, uppbygglig för
själen.
душеприка́зчикъ, -зчица, jur.
testamentsexekutor.
душесло́віе, psykologi.
душеспасе́ніе, själens frälsning, saliggörelse.
душеспаси́тель, m. en som frälsar själen,
saliggörare; -льный, vederkvickande för
själen, saliggörande.
душеубі́иственный, själsförderfvande,
själsdödande.
душеубі́йство, själaförderf, förtappelse
(själens).
душеубі́йца, m. den som bringar en själ i
förderfvet.
ду́шечка (g. pl. -чекъ) = ду́шенька.
души́на, stank, dålig lukt.
души́стый, välluktande, doftande.
души́ть, tr. (-шу́, ду́шатъ) förkväfva ‖ trycka,
betrycka, pressa ‖ (душа́тъ) parfymera; меня́
ду́шитъ тоска́, jag är nedtryckt af sorg.
ду́шка (g. pl. -шекъ) dim. af душа́ = ду́шенька
‖ ljudpinne (på fiol).
ду́шки, pl. f. räfhalsskinn.
душма́нка (g. pl. -нокъ) zool. basilisk.
душни́къ (-ка́ etc.) душничо́къ, ventil, luftrör.
душни́ца, odörflaska.
душничо́къ (-чка́ etc.) dim. af душни́къ.
ду́шно, adv. kvaft; здѣсь ~, det känns kvaft
här, man kväfs här; мнѣ ~, jag har svårt
att andas, jag känner det kvaft.
душнова́тый, dim. af ду́шный.
ду́шный, ду́шенъ, душнова́тый, kväfvande;
-ная ко́мната, illa luftadt rum; ~ во́здухъ,
instängd luft.
душо́къ (-шка́ etc.) unken lukt ‖ nyck; дичь
съ -шко́мъ, (litet) skämdt villebråd; онъ съ
-шко́мъ, han är nyckfull, konstig.
душо́нка (g. pl. -нокъ) = ду́шенька.
душь, f. dusch.
дуэли́ровать, intr. (-руютъ) duellera.
дуэли́стъ, envigeskämpe, duellant.
дуэль, f. envig, tvekamp, duell; -льный, duell-,
дра́ться на -ли, duellera; вы́звать на ~,
utmana på duell.
дуэ́тъ, mus. duett, duo; -тный, duett-.
ды́ба, vippbräde, vippgunga.
дыби́ться, refl. (дыблю́сь, ды́бятся; imper.
дыби́сь) stegra sig (om hästar).
дыбки́, pl. m. стать на ~, ställa sig upprätt ‖
börja kunna stå (om barn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
