Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ж - жалоба ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
жа́лоба, klagan, klagomål, besvär; приноси́ть
на кого́ -бу́, anföra klagomål mot ngn; онъ
надоѣда́етъ свои́ми -бами, han tråkar ut
en med sina klagomål.
жа́лобливый = жа́лостливый.
жа́лобный, klagande, jämrande, besvärs-; ~
срокъ, jur. besvärstid.
жа́лобщикъ, jur. klagande part, klagande.
жа́лованіе, förläning, donering, nådebevisning.
жа́лованный, p. p. p. af жа́ловать.
жа́лованье, lön, lönevilkor, arvode.
жа́ловать, tr. (-луютъ) förläna, skänka, donera
‖ besöka; ~ кому́ о́рденъ, чинъ, förläna
ngn en orden, en titel; онъ рѣ́дко къ намъ
-луетъ, han hedrar oss sällan med ett besök.
жа́ловаться на a. refl. klaga på ngn ‖ föra
klagan, besvära sig öfver ‖ beklaga sig;
онъ -луется на васъ, han klagar på er;
онъ -луется на боль въ ногѣ́, han klagar
öfver värk i benet.
жа́локъ (-лка etc.) f. f. af жа́лкій.
жало́нъ, mil. riktfana (vid infanteri exercis).
жа́лостливый, beklagande, medlidsam.
жа́лостный, beklagansvärd, jämmerlig; ~
стонъ, jämmer, klagoljud.
жа́лость, f. medlidandet, deltagandet,
medkänsla, beklagandet; возбуди́ть ~ въ комъ,
uppväcka ngns medömkan.
жа́лче, comp. af жа́лко.
жалчѣ́е = жа́лче.
жаль, imp. det är att beklagas; ~ его́, det är
synd om honom; мнѣ его́ о́чень ~, det gör
mig mycket ondt om honom; о, какъ ~, o,
hvilken skada, huru beklagligt!
жалѣ́ніе, beklagandet.
жалѣ́ть о p. intr. beklaga, sörja ‖ ömma för,
vara mån om, skona, spara; я -лѣ́ю о
поте́рѣ дру́га, jag beklagar förlusten af en
vän; -лѣ́ю о поте́рянномъ вре́мени, jag
sörjer öfver den förlorade tiden; о́чень -лѣ́ю о
свое́й оши́бкѣ, jag beklagar mycket mitt fel,
mitt mistag; ~ g., всѣ васъ -лѣ́ютъ, alla ha
medömkan med er; онъ не -лѣ́етъ свои́хъ
лошаде́й, han skonar icke sina hästar.
жанда́рмъ, gendarm; -мскій, gendarm-;
-мская кома́нда, gendarmkommendering.
жара́ (n. pl. жа́ры) hetta, värme (temperaturens);
кака́я ~ сего́дня, hvilken het dag det är i
dag! до́лго стоя́ли жа́ры, de heta dagarna
fortforo länge.
жарго́нъ, jargon, rotvälska.
жа́реніе, stekandet, stekning.
жа́реное, s. s. stekt mat, stek.
жа́реный, p. p. p. af жа́рить.
жа́ривать, uppr. af жа́рить.
жа́рить, tr. (imper. жарь) жа́ривать, steka (kött
m. m.) ‖ intr. bränna, gassa (om solen); -ться,
pass. bli stekt; refl. värma sig (i solskenet),
со́лнце -ритъ, solen baddar hett, gassar.
жа́ркій, жа́рокъ; жаркова́тый, het ‖ häftig;
~ день, het dag; ~ споръ, häftig träta; ~
по́ясъ, heta zonen.
жа́рко, adv. varmt, hett; сего́дня ~, i dag är
det hett; мнѣ ~, jag känner mig varm, jag
har varmt (finl.).
жаркова́тый, dim. af жа́ркій.
жарко́е, s. s. stek.
жаро́венька (g. pl. -некъ) dim. af жаро́вня.
жаро́вня (g. pl. -вень) жаро́венька, kolpanna,
fyrfat.
жа́рокъ (-рка etc.) f. f. af жа́ркій.
жаръ (p. efter въ -ру́; pl. -ры́ etc.) med. feber;
yra ‖ hetta, glöd; со́лнечный ~, solhetta;
* онъ въ -ру, han yrar; чужи́ми рука́ми
~ загреба́ть, prov. pråla med lånta fjädrar.
жаръ-пти́ца, zool. kasuar ‖ sagofågel i ryska
fabler.
жасми́нъ, bot. jasmin; ди́кій ~, schersmin.
жа́тва, skörd, bergning.
жа́твенный, skörde-.
жа́тый, p. p. p. af жать.
жать, tr. (жмутъ) жима́ть, trycka, pressa;
-ться, refl. krympa ihop (af köld); tränga
sig; ~ ру́ку, trycka handen; сапо́гъ жмётъ
мнѣ но́гу, stöfveln klämmer mig.
жать, tr. (жнутъ) жина́ть, skära sed, skörda,
berga säd; -ться, pass. bli skuren, bli
inbergad, bli skördad.
жба́нецъ (-нца etc.) dim. af жбанъ.
жба́нчикъ, dim. af жбанъ.
жбанъ, жба́нчикъ, жба́нецъ, stånka, kanna,
krus (af trä).
жва́ка = жва́чка.
жва́чка (g. pl. -чекъ) idislandet, tuggandet ‖
tuggbuss, tobaksbuss; живо́тныя
отрыга́ющія -ку, idislande djur; жева́ть -ку, tugga
på en tuggbuss.
жвачкожую́щій, idislande.
жва́чникъ, idislande djur.
жгла, жгло, жгли se жечь.
жгунъ, kryddpeppar.
жгутъ se жечь.
жгу́чій, brännande, frätande, bitande; ~
ка́мень, frätsten.
жда́нный, p. p. p. af ждать.
ждать, g. tr. (ждутъ; pret. f. ждала́; ждался́,
ждала́сь etc.) vänta; я до́лго ждалъ васъ,
jag har länge väntat på er; жду не
дожду́сь, jag väntar och väntar, men
förgäfves.
ждутъ se ждать.
же, жъ, conj. åter, å sin sida för sin del, men,
däremot, hvaremot; братъ пойдётъ, я ~
оста́нусь до́ма, min bror ämnar gå,
hvaremot jag blir hemma; что ~ я сдѣ́лалъ,
hvad har jag då gjort? сего́дня ~, ännu i
dag, i dag just.
жева́ка, c. tuggare, en, som länge tuggar maten.
жева́ніе, tuggandet, tuggning.
жёванный, p. p. p. af жева́ть.
жева́ть, tr. (жую́тъ) жёвывать, жевну́ть,
tugga.
жевну́ть, full. af жева́ть.
жёвывать, uppr. af жева́ть.
жёгъ se жечь.
жезлъ (-зла́ etc.) staf ‖ spira, scepter ‖ kolf
(på bössa).
жела́ніе, önskan; горѣ́ть -ніемъ, brinna af
önskan, längtan, lust, begär; по -нію, enligt
önskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
