Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - З - знать ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin sak; ~ стыдъ, skämmas, veta hut; знай
своё дѣ́ло, blanda dig icke i andras affärer!
онъ ни съ кѣмъ не зна́ется, han umgås
med ingen.
знать, adv. pop. således, alltså, förstås,
nämligen, utan tvifvel, sannolikt; ~ онъ не
придётъ, troligen kommer han icke; ~ онъ
бо́ленъ, han är sannolikt sjuk, han är
således sjuk; ~ моя́ у́часть такова́, det är nu
en gång mitt öde.
зна́харь, m. -рка (g. pl. -рокъ) trollkarl, -kvinna;
magiker, hexmästare ‖ klok gubbe ‖ lärd,
expert, sakkunnig person.
значе́ніе, betydelse, bemärkelse, mening,
bärvidd, innebörd; э́то сло́во имѣ́етъ нѣ́сколько
-ній, detta ord har flere bemärkelser; ~
со́бственное, egentlig betydelse; ~
перено́сное, öfverförd, oegentlig, bildlig, figurlig,
betydelse; э́ти слова́ имѣ́ютъ большо́е ~,
dessa ord ha en stor bärvidd.
значи́тельно, adv. betydligt, ansenligt.
значи́тельность, f. ansenlighet, vikt,
betydenhet.
значи́тельный, betydlig, betydande, ansenlig;
framstående, märklig, viktig ‖ betydelsefull,
uttrycksfull; -ное мѣсто, viktig post; -ная
су́мма, betydlig summa; ~ человѣ́къ,
framstående man; ~ взглядъ, betydelsefull,
menande blick.
зна́чить, tr. betyda, vilja säga; intr. stå i
anseende, ha inflytande, gälla; -ться, intr.
finnas nämnd, vara antecknad, vara uppförd;
что э́то -читъ, hvad vill detta säga? э́то
-читъ что, detta betyder att; онъ молчи́тъ,
-читъ согла́сенъ, han tiger (d. v. s. han är
med om saken), således går han in därpå; онъ
при дворѣ́ мно́го -читъ, han har mycket
att säga vid hofvet; онъ -чится по спи́ску
уби́тымъ, han är upptagen i listan öfver de
dödade (stupade).
значко́вый, h. t. riktfana.
значо́къ (-чка́ etc.) dim. af знакъ ‖ mil.
riktfana, liten fana.
знаю́тъ se знава́ть.
зна́ющій, lärd, upplyst, kunskapsrik;
bevandrad i, kunnig i ngt, sakkunnig; ~ хиру́ргію,
fackman i kirurgi; судья́ ~ зако́ны,
lagfaren domare.
зноби́ть, tr. (-блю́, -бя́тъ; imper. -би́) låta frysa;
-ться, intr. frysa, utsätta sig för köld; на
дворѣ́ -би́тъ, det fryser ute; его́ -би́тъ
лихора́дка, han har frossbrytningar; меня́ -би́тъ,
jag fryser.
зно́бкій, зно́бокъ, frusen af sig, känslig för
köld.
зно́бкость, f. känslighet för köld, för frost.
зно́бокь (зно́бка etc.) f. f. af зно́бкій.
знобь, f. frossbrytning, rysning; меня́ ~
берётъ, jag får frossbrytningar.
зной, stor hetta; лѣ́тній ~, sommarhetta;
со́лнечный ~, solhetta, solens brännande
strålar, solbadd.
зно́йный, brännande, het, glödande.
знои́ть, intr. bränna, vara glödande het (om
solen).
зоба́стый, med stor kräfva ‖ med. med struma.
зоба́ть, tr. (зоба́ютъ l. зо́блютъ) hacka med
näbben.
зо́бикъ, dim. af зобъ.
зобо́къ (-бка́ etc.) dim. af зобъ.
зобо́чекъ (-чка etc.) dim. af зобо́къ.
зобъ (p. efter въ, на зобу́, pl. зобы́ etc.)
зо́бикъ, зобо́къ, зобо́чекъ, kräfva (hos fåglar) ‖
med. struma; -бный, h. t. kräfva.
зову́тъ se звать.
зовъ (зо́ва etc. l. зва́ etc.) rop, anrop,
bjudning, inbjudning, kallelse.
зо́да, soda.
зодіака́льный, astr. sodiakal-, i djurkretsen.
зодіа́къ, astr. zodiak, djurkrets.
зодіа́чный = зодіака́льный.
зо́дческій, h. t. arkitektur.
зо́дчество, arkitektur, byggnadskonst.
зо́дчій, s. s. arkitekt, byggmästare.
зола́ (a. золу l. золу́; pl. n. зо́лы) aska.
золи́стый, som gifver mycket aska, som
innehåller aska.
золи́ть, tr. luta, byka tvätt.
золо́вка (-вокъ etc.) золо́вушка, svägerska
(mannens syster).
золо́вушка (g. pl. -шекъ) dim. af золо́вка.
золота́рня (g. pl. -ренъ) förgyllarverkstad.
золота́рь, m. (-ря́ etc.) förgyllare ‖ pop.
renhållningskarl, dyngkörare.
зо́лотень, m. (-тня́ etc.) bot. gullris.
золоти́льный, tjenande till förgyllning.
золоти́льщикъ, förgyllare.
золоти́стый, guldhaltig, innehållande guld ‖
guldglänsande ‖ starkt förgylld.
золоти́ть, tr. (-лочу́, -лотя́тъ; imper. -лоти́)
förgylla; -ться, pass. bli förgylld.
золотни́къ (-ка́ etc.) solotnik (1 ryskt skålpund
= 96 solotnik) = 96 до́лей = 4,266 gramm
‖ drachma; малъ ~ да до́рогъ, prov. liten
men naggande god.
золотня́нка, förgylld tråd.
зо́лото, min. guld; черво́нное ~, dukatguld;
саморо́дное ~, nativt guld; суса́льное ~,
glitterguld; сли́токъ -та, tacka guld; не всё
то ~, что блести́тъ, prov. icke är allt guld,
som glänser; и че́резъ ~ слёзы теку́тъ,
prov. rikedom tryggar ej mot sorg; ~
хорони́ть, rysk lek.
золотоно́сный, guldförande.
золотообрѣ́зныи, med guldsnitt.
золотопромыва́льный, h. t. guldvaskning.
золотопромыва́льня (g. pl. -ленъ) guldvaskeri.
золотопромыва́льщикъ, guldvaskare.
золотопромыва́ніе, guldvaskandet.
золотопромы́шленникъ, guldsökare,
innehafvare af guldgrufvor.
золоторазво́дная во́дка, kungsvatten.
золотошве́й, -е́йка (g. pl. -е́екъ) den som
broderar med guldtråd; guldbrodös.
золотошве́йный, h. t. gulbroderi.
золоту́ха, med. skrofler.
золоту́шливый = золоту́шный.
золоту́шникъ = зо́лотень.
золоту́шный, skrofulös.
золоче́ніе, förgyllandet, förgyllning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
