Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - К - квартиришка ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
кварти́ришка (g. pl. -шекъ) för. af кварти́ра,
kyffe.
кварти́рища, augm. af кварти́ра.
кварти́рка (g. pl. -рокъ) dim. af кварти́ра.
квартирме́йстеръ, mil. kvartermästare.
квартирова́ніе, inkvartering, kantonering.
квартирова́ть, intr. (-ру́ютъ) bo, ha sitt
kvarter.
квартиро́вщикъ, hyresgäst.
кварти́рочка (g. pl. -чекъ) dim. af кварти́ра.
квартирье́ръ, mil. en som anskaffar l.
iordningställer kvarter.
кварцова́тый, min. kvartsaktig.
ква́рцовый, min. af kvarts.
кварцъ, min. kvarts.
ква́сенъ (-сна etc.) f. f. af ква́сный.
кваси́льный, som framkallar jäsning,
jäsnings-.
ква́сить, tr. (ква́шу, ква́сятъ; imper. квась)
ква́шивать, låta jäsa, göra sur, låta surna;
-ться, intr. jäsa, surna.
квасни́къ (-ка́ etc.) person, som försäljer l.
brygger kvas.
кваснова́тый, dim. af ква́сный, syrlig.
квасно́й, af kvas.
ква́сность, f. syrlighet.
ква́снуть, intr. full. surna, bli sur.
ква́сный, ква́сенъ; кваснова́тый, sur, syrlig.
квасня́ (g. pl. -се́нъ) kvasbryggeri.
квасова́ръ, kvasbryggare.
квасо́къ (-ска́ etc.) dim. af квасъ ‖ syrlighet;
я́блоко съ -ско́мъ, syrligt äpple.
ква́ссія, bot. kvassia.
квасцова́тый, alunartad.
квасцова́ть, tr. (-цу́ютъ) alunbeta; mätta,
impregnera med alun.
квасцо́вый, af alun, alun-, alunhaltig,
alunartad.
квасцы́, pl. m. kem. alun.
квасъ (p. efter въ, на квасу́; pl. квасы́ etc.)
квасо́къ, kvas, svagdricka, spisöl, kalja (finl.)
‖ syrlig smak ‖ jäsningsämne; -сы́,
kvasmäsk ‖ betning af hudar; я́блоко съ -сомъ,
surt äpple.
ква́ша, jäsningsämne, jäst ‖ surdeg.
ква́шеніе, åstadkommandet af jäsning l.
syrning, syrsättning.
квашёнка (g. pl. -нокъ) dim. af квашня́.
ква́шеный, p. p. p. af ква́сить, jäst, sur.
ква́шивать, uppr. af ква́сить.
квашня́ (g. pl. -ше́нъ) квашёнка, baktråg,
degtråg, jäskar.
кве́рху, adv. = къ ве́рху se верхъ.
кве́сторъ, skatt- l. räntmästare; -рскій,
räntmästare-.
кви́нта, mus. kvint på stråkinstrument.
квинте́тецъ (-тца etc.) dim. af квинте́тъ.
квинте́тъ, mus. квинте́тецъ, kvintett; -тный,
kvintett-.
квинтъ-эссе́нція, kem. kvintessens.
квита́нція, kvitto.
квита́ться, refl. afbörda l. afbörda sig, gälda.
квитъ, adj. ind. kvitt.
квитъ, bot. kvittenträd.
ке́гельный, kägel-.
кеглеобра́зный, kägelformig.
ке́гля (g. pl. -гель) kägla; не сбить -ли, slå
bom.
ке́дрикъ, dim. af кедръ.
кедро́вникъ, cederskog.
кедро́вый, ceder-.
кедръ, bot. ке́дрикъ, ceder.
кела́рь, m. spismästare i ett kloster; -рскій,
spismästare-.
ке́ллейка (g. pl. -леекъ) dim. af ке́ллія.
келле́йникъ, tjenande klosterbroder, lajbroder.
келле́йница, lajsyster i kloster.
келле́йничій (-чья, -чье; -чьи) (-чьяго etc.)
lajbroders-.
келле́йно, adv. hemligt, i hemlighet.
келле́йный, cell- ‖ hemlig.
ке́ллія, ке́ллейка, munkcell, nunnecell, liten
kammare.
ке́мбриковый, batist-.
ке́мбрикъ, batist.
кенгуру́, zool. känguru.
кено́вія, filialkloster.
ке́ньга (g. pl. -негъ) skinnfodradt skoplagg.
ке́пи, mil. kepi (mössa).
ке́рвель, m. bot. körfvel; -льный, af körfvel.
керёжа, керёжка, lappsk släde.
керёжка (g. pl. -жекъ) dim. af керёжа.
ке́рканіе, pipandet (t. ex. harens).
ке́ркать, intr. ке́ркнуть, pipa (om djur).
ке́ркнуть, full. af ке́ркать.
кероси́нъ, kerosin, petroleum.
ке́сарскій = це́сарскій.
ке́сарь = це́сарь.
ке́ссель-батаре́я, mil. mörsarbatteri.
ке́тенсъ-по́мпа, mar. kedjepump, länkpump.
киби́тка (g. pl. -токъ) киби́точка, half l.
heltäckt ressläde ‖ nomadtält.
киби́точка (g. pl. -чекъ) dim. af киби́тка.
киби́точный, ressläde-.
кива́ніе, skakning på hufvudet.
кива́ть, intr. кивну́ть, runka, ruska, skaka på
hufvudet, nicka med hufvudet.
киверо́къ (-рка́ etc.) dim. af ки́веръ.
ки́веръ (pl. -ра́ etc.) mil. киверо́къ, kask;
-рный, kask-.
кивну́ть, full. af кива́ть.
киво́къ (-вка́) knyck på hufvudet ‖ nick, vink.
киво́тецъ (-тца etc.) dim. af киво́тъ.
киво́тка (g. pl. -токъ) glasskåp för helgonbild.
киво́тъ, киво́тецъ, förbundets ark.
кида́ніе, kastandet.
ки́данный, p. p. p. af кида́ть.
кида́ръ, hufvudbonad, som användes af de
gamla israeliternas öfversteprester.
кида́ть, tr. ки́дывать, ки́нуть, kasta, slunga
‖ förkasta, lemna, öfvergifva ‖ yngla; -ться,
refl. kasta sig, störta sig; rusa på ‖ falla,
sticka (i ögonen); rec. kasta på hvarandra; pass.
bli bortkastad etc.; ~ ружьёмъ, göra
öfningar, rörelser med geväret; во́лки рѣ́дко
-да́ются на люде́й, vargarna rusa sällan på
menniskor; крѣ́пкое вино́ -да́ется въ
го́лову, starkt vin går i hufvudet; э́то всѣмъ
въ глаза́ -да́ется, detta faller alla
menniskor i ögonen; этотъ за́пахъ въ носъ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
