- Project Runeberg -  Rysk-svensk ordbok /
295

(1896) [MARC] Author: Fr. Lerche - Tema: Russia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - К - крайне ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig redan på förderfvets brant, vid randen
af sin undergång; края́ ра́ны, sårets
kanter; * онъ хвати́лъ, хлебну́лъ че́резъ ~,
han har druckit något för mycket; ~
родно́й, födelsebygd; путеше́ствовать по чужи́мъ
края́мъ, resa i främmande land; въ
иностра́нномъ кра́ѣ, på utländskt botten, utrikes.

кра́йне, adv. ytterst, ytterligt, i högsta grad,
särdeles; ~ ну́жное дѣ́ло, ytterst
brådskande ärende.

кра́йній, sista, yttersta ‖ ytterlig, ytterst stark,
trängande, brådskande; -няя цѣна́, sista,
lägsta, nogaste priset; ~ домъ въ у́лицѣ,
sista huset vid gatan, gatans sista hus; ~
срокъ, sista, yttersta terminen; -няя
бѣ́дность, yttersta fattigdom; я имѣ́ю -нюю
нужду́ его́ ви́дѣть, det är för mig högst
nödvändigt att träffa honom; -няя
необходи́мость, trängande nödvändighet; по -ней
мѣ́рѣ, åtminstone, i lindrigaste fall; въ -немъ
слу́чаѣ, i värsta fall, i yttersta nödfall.

кра́йность, f. ytterlighet, det yttersta ‖ nöd,
nödtorft, nödfall; переходи́ть изъ одно́й -ти
въ другу́ю, öfvergå från den ena
ytterligheten till den andra; довести́ до -ти, bringa
till det yttersta; жить въ -ти, lefva i nöd;
онъ до -ти скупъ, han är till ytterlighet
snål; защища́ться до -ти, försvara sig till
det yttersta; вызыва́ется -тью, påkallas af
högsta nödfall.

кра́кать, intr. кра́кнуть, kraxa (om kråkan, om
korpen)
.

кра́канье (kråkans, korpens) kraxande.

краковя́къ (-ка́ etc.) polsk dans (liknande
kadrilj)
.

кралъ, кра́ла etc. se красть.

кра́ля, dam (i kortspel) ‖ vacker kvinna.

крамба́лъ, mar. kranbalk, däfvert.

крамо́ла, uppror, upplopp.

крамо́ливый = крамо́льный.

крамо́лить = крамо́льничать.

крамо́льникъ, -ница, upprorsmakare, -kerska,
orostiftare, -terska.

крамо́льничать, intr. göra uppror.

крамо́льническій = крамо́льный.

крамо́льничество, uppror.

крамо́льничій (-чья, -чье; -чьи; -чьяго etc.)
upprorsmakare-, orostiftare-.

крамо́льный, upprorisk, rebellisk,
orostiftande.

крамо́льство = крамо́ла.

крамо́льствовать (-ствуютъ) =
крамо́льничать.

крампова́льный, tjenlig till kardning.

крампо́ванный, p. p. p. af крампова́ть.

крампова́ть, tr. (-пу́ютъ) karda (ull); -ться,
pass. bli kardad.

кранба́лкъ = крамба́лъ.

краніоло́гія, kraniologi.

кра́нцы, pl. m. mar. frihult, fendert ‖ kuldurk.

кранъ, kran ‖ hisskran, vinsch; -нный, kran-.

кра́пать, intr. droppa (från); tr. förse med
prickar, fläckar; marmorera, ådra.

кра́пина, кра́пинка, droppe ‖ liten fläck; prick.

кра́пинка (g. pl. -нокъ) dim. af кра́пина.

кра́пленыя ка́рты, märkta kort.

кра́пля, dropp.

кра́повый, bot. krapp-, krappfärgad.

крапча́тка (g. pl. -токъ) brokig dufva.

крапча́тый, prickig, marmorerad.

крапъ, bot. krapp ‖ prickighet, prickar,
fläckar på skinn etc.

краса́, fägring, prydnad, försköning.

краса́вецъ (-вца etc.) краса́вчикъ, vacker man.

краса́вица, vacker, skön kvinna, en skönhet
bot. belladonna.

краса́вчикъ, dim. af краса́вецъ.

кра́сенъ (-сна́ etc. comp. -снѣ́е) rödare, (-сна́,
-сно, -сны. comp. кра́ше) vackrare,
краснёхонекъ, f. f. af кра́сный.

краси́венькій, dim. af краси́вый; nätt, täck,
söt, däglig.

краси́во, adv. vackert, nätt.

краси́вость, f. skönhet, fägring.

краси́вый, краси́венькій, vacker, fager.

краси́льникъ = краси́льщикъ.

краси́льничій (-чья, -чяе, -чьи; -чьяге etc.)
färgare-.

краси́льный, tjenande till målning ‖ färgande,
färg-.

краси́льня (g. pl. -ленъ) färgeri.

краси́льщикъ, färgare.

кра́сить, tr. (кра́шу, кра́сятъ; imper. крась)
кра́шивать, måla, öfverstryka, färga ‖ pryda,
försköna; -ться, pass. bli målad, bli färgad,
bli prydd, bli förskönad; refl. pryda sig; ~
домъ, måla ett hus; ~ сукно́, färga kläde;
зеркала́ и ковры́ -сятъ ко́мнаты, speglar
och mattor pryda rummen; скро́мность -ситъ
тала́нты, blygsamhet pryder talangerna.

кра́ска (g. pl. -со́къ) färg ‖ trycksvärta;
писа́ть ма́сляными -ками, måla med oljefärg;
писа́ть сухи́ми -ками, måla pastell; отда́ть
пла́тье въ -ку, lemna en klädning till
färgning.

краскотёръ, färgrifvare; -рныи, tjenande till
färgrifning.

кра́сненькій, dim. af кра́сный.

краснёхонекъ, augm. af кра́сенъ.

краснина́, röd färg, rodnad.

красно́, adv. rödt ‖ vältaligt ‖ muntert.

красноба́й, -йка (g. pl. -ба́екъ) en som talar
vackert.

красноба́йство, ordsvammel, svada.

краснобу́рый, bjärt gulröd ‖ rödbrun.

краснова́тый, dim. af кра́сный, rödaktig,
rödlett.

красноголо́вникъ, bot. pimpernell,
blodtoppsört.

красногу́бый, med röda läppar.

краснодере́вецъ (-вца etc.) =
краснодере́вщикъ.

краснодере́вщикъ, mahognysnickare.

краснозо́бка (g. pl. -бокъ) zool. järnsparf.

красноли́цый, med rödbrusigt ansikte.

краснопёрка (g. pl. -рокъ) zool. sarf.

краснопёрый, med röda fjädrar l. fenor.

красноро́жіи, pop. = красноли́цый.

краснорѣчи́во, adv. vältaligt, med vältalighet.

краснорѣчи́вый, vältalig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 31 22:25:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rusv1896/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free