Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Л - лакомить ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ла́комить, tr. (-млю, -мятъ: imper. -ми) låta
snaska, ge sötsaker åt; -ться, refl. snaska,
äta sötsaker.
ла́комка, c. (g. pl. -мокъ) fam. * snaskpåse,
läckergom, läckermun, sötläpp, snasker.
ла́комлю se ла́комить.
ла́комственный, läckerhets-, snask-.
ла́комство, smak, för snaskandet, för
sötsaker ‖ sötsaker.
ла́комый, som tycker om sötsaker, som gärna
snaskar ‖ läcker, välsmakande, delikat; ~
кусо́къ, en läcker bit; -мое блю́до, delikat
rätt; * онъ ла́комъ до де́негъ, han är
lysten efter pengar.
лакони́змъ, lakonism.
лакони́чески, adv. lakoniskt.
лакони́ческій, lakonisk.
лакри́ца, bot. lakritsrot.
лакри́чникъ, bot. lakritsört.
лаксфоре́ль, f. zool. laxforell.
лакъ, fernissa, lack.
ла́ма, lama (prest i Tibet) ‖ zool. lama; дала́й
~, dalai (stora) lama.
ла́мпа, ла́мпочка, lampa, lampett.
лампа́да, лампа́дка, лампа́дочка, lampa (för
en helgonbild); -дный, lamp-.
лампа́дка (g. pl. -докъ) dim. af лампа́да.
лампа́дочка (g. pl. -чекъ) dim. af лампа́дка.
лампа́дчикъ, kyrkotjenare, som bär vaxljus.
лампа́съ, list på benkläder.
ла́мповщикъ, lamphandlare, lamptillverkare.
ла́мповый, lamp-, h. t. lampa.
ла́мпочка (g. pl. -чекъ) dim. af ла́мпа.
ла́мывать, uppr. af лома́ть.
ландграфи́ня, landtgrefvinna.
ландгра́фство, landtgrefskap.
ландгра́фъ, landtgrefve; -фскій, landtgrefve-.
ландка́рта, geografisk karta; -тный, karta-.
ландо́, landå.
ландра́тъ, landtråd; -тскій, landtråds-.
ландша́фтъ, landskap; -тный живопи́сецъ,
landskapsmålare.
ла́ндышевый, liljekonvalje-.
ла́ндышъ (g. pl. -шей) bot. liljekonvalje; -шный,
liljekonvalje-.
лани́та, kind, kindben; -тный, kind-.
ла́ній (-нья, -нье; ньи; -ньяго etc.) hind-.
ланпа́съ = лампа́съ.
ланце́тикъ, dim. af ланце́тъ.
ланце́тъ, ланце́тикъ, lansett; -тный,
lansett-.
лань, f. zool. dofhjort, hind.
ла́па, ла́пка, ла́почка, ла́пища, ла́пушка, tass,
ram ‖ grof tång ‖ ankarlägg; * нагрѣ́ть
-пу, samla ihop litet pengar.
ла́пистый, med stora tassar.
ла́писъ, min. frätsten, lapis infernalis.
ла́пища, augm. af ла́па.
ла́пка (g. pl. -покъ) dim. af ла́па.
лапла́ндецъ (-дца etc.) lapp, lappländare.
Лапла́ндія, Lappland.
лапла́ндка (g. pl. -докъ) lappländska.
лапла́ндскій, lappländsk, lappsk.
ла́потникъ, tillverkare af bastskor ‖ bonde
som bär bastskor.
ла́поть, m. (-птя etc., g. pl. -птей etc.)
лапти́ще, bastsko.
лапоу́хій, med hängande öron (om hundar).
ла́почка (g. pl. -чекъ) dim. af ла́пка.
лапта́, bollspel.
лапти́ще (n. pl. -щи) augm. af ла́поть.
лапу́хъ = лопу́хъ.
ла́пушка (g. pl. -шекъ) dim. af ла́па.
лапу́шникъ = лопу́шникъ.
лапча́тка (g. pl. -токъ) bot. fingerört.
ла́пчатый, af benlingar, af skinnet l. huden
från tassarne eller benen (på djur) ‖ som har
simhinna mellan tårna (om fåglar); * э́то гусь
~, det är en filur, en lufver.
лапша́, coll. nudlar, vermiceller; vermicellsoppa.
лапшо́вый, nudel-, h. t. nudlar, vermicell-.
ларево́й, h. t. lår, tråg, kista.
ларе́цъ (-рца́ etc.) koffert, ask, schatull, skrin.
ларе́чникъ, koffertmakare, asktillverkare.
ларе́чный, ask-.
Лариво́нъ= Иларіо́нъ.
лари́ще (n. pl. -щи) augm. af ларь.
Ларіонъ = Лариво́нъ.
ла́рчикъ, dim. af ларь.
ларь, m. (-ря́ etc.) ла́рчикъ, лари́ще, kista,
låda, lår, tråg ‖ salustånd.
ла́са, ла́сина, ла́синка, glatt, aflång fläck (på
ett tyg, förorsakad af fukt l. genom pressning med
stryklod etc.).
ла́сина = ла́са.
ла́синка (g. pl. -нокъ) dim. af ла́сина.
ла́сить, tr. (ла́шу, ла́сятъ; imper. лась) fläcka ned.
ла́сица, zool. vessla.
ла́ска (g. pl. -сокъ) smekning, ömhetsbetygelse;
välvilja.
ласка́ніе, smekandet.
ласка́тель, m. smickrare; -льный, smekande,
smickrande, inställsam.
ласка́тельно, adv. smickrande, inställsamt.
ласка́тельство, smicker, inställsamhet.
ласка́тельствовать, intr. (-ствуютъ) smickra,
söka att ställa sig in hos.
ласка́ть, tr. smeka, paja (finl.) ‖ smickra, söka
att ställa sig väl hos; -ться, refl. smickra
sig; rec. smekas; ~ себя́ наде́ждою, invagga
sig i hoppet; ласка́юсь успѣ́хомъ, jag gör
mig förhoppningen att lyckas.
ла́сково, adv. älskvärdt, artigt, vänligt,
förbindligt.
ла́сковость, f. artighet, älskvärdhet.
ла́сковый, smeksam ‖ vänlig, älskvärd,
vinnande, förbindlig; -вое обраще́ніе, artigt
bemötande; -вая улы́бка, ett inställsamt leende;
-вое сло́во пу́ще дуби́ны, prov. man vinner
mera genom mildhet än genom våld.
ла́сочка (g. pl. -чекъ) = ла́сица.
ла́ститься къ d. refl. (ла́щусь, ла́стятся;
imper. -стись), genom smicker ställa sig in hos
ngn, smeka.
ла́стица = ла́сточка.
ла́стка (g. pl. -токъ) = ла́сица.
ла́стовый, last-; -вое су́дно, lastfartyg.
ла́сточка (g. pl. -чекъ) zool. svala; одна́ ~ не
дѣ́лаетъ весны́, prov. en svala gör ingen
sommar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
