Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - П - правовѣденіе ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
правоведеніе 639 npanpaöåöyuiка
правовіденіе. lagfarenhet, rättsvetenskap,
правовідецъ (-дца etc.) = правовъдъ.
правовідъ. rättslärd person, jurist,
правовіріе, jlen rätta läran, ortodoxin,
правоверный, rättroende, ortodox,
праводушіе, rättskaffenhet, redbarhet,
rättframhet.
праводушно, adv. rättframt, ärligt, redbart,
öppenhjärtligt.
праводушный, rättfram, hederlig, redbar, öp-
penhjärtlig, oförställd,
правомочіе, befogenhet, kompetens.
правомочный, kompetent,
правомыслящій, rättänkande, rättsinnig,
правомерный, proportionerlig.
правописаніе, ortografi, rättskrifning.
православіе, ortodoxi, de nortodoxa religionen
1. läran,
православный, ortodox.
право СЛОво, adv. sannerligen, min sann, på min heder.
правосознаніе, rättsuppfattning,
rättsåskådning.
правоспособность, f. jur. rättsbefogenhet,
kompetens.
правоспособный, jur. befogad, berättigad,
kompetent.
правость, f. = правота,
правосудіе, rättskipning, lagskipning,
rättsvård.
nрвосyAно, adv. rättvist,
правосудный, rättvis, billig; som dömer rätt.
правосудство = правосудіе.
правота, f. rättskaffenhet, rättvisa; billighet;
rättmätighet; надъюсь на -Ту моего дъла,
jag hoppas på rättmätigheten af min sak.
правъ (права, comp. правѣе) f. f. af правый.
правый, rak || höger, högra || rätt, rättvis,
riktig, sann; som har rätt; -вая рука,
сторона, högra handen, högra sidan; иттй -вымъ
путёмъ, gå, icke afvika från den rätta vägen;
-вое дѣло, rättmätig, rättvis sak; вы -вы,
ni har rätt; остаться -вымъ, behålla rätt.
правіб, adv. mera åt höger; держи ∽ , håll
1. styr mera åt höger.
прагматйчесній, pragmatisk,
прадедовскій, som hänför sig till farfars,
morfars, farmors 1. mormors far.
прадедушка, m. (g. pl. -шенъ) dim. af
npå-дѣдъ.
прадедъ, прадѣдушка, farfars 1. morfars,
farmors 1. mormors far.
празднество, fest, högtidlighet.
празднинъ, hvilodag, helgdag, högtidsdag,
helg, högtid; ∽ пасхи, påskhelg; царскій ∽ ,
kejserlig högtidsdag; поздравлять съ -комъ,
lyckönska, gratulera till en helg, önska
tref-lig helg; iron. gratulera till ngnting oangenämt;
будетъ и на нашей улицѣ ∽ , prov. det blir
väl också en gång vår tur att vara glada,
att triumfera,
праздничаніе, firandet af en helg 1. fest;
ka-lasering.
праздничать, intr. hålla helg; icke göra
ngnting; hålla fest, kalasa, pop. festa.
праздничный, helgt fest-; ∽ день,
högtidsdag, helgdag, festdag; -нов платье,
högtidsdräkt.
праздно, adv. sysslolöst, ledigt, utan
sysselsättning 1. arbete,
празднованіе, firandet 1. högtidlighållandet
af en helg 1. en festdag.
праздновать, tr. (-нуютъ) fira, begå (en helg,,
en högtidsdag); ∽ трусу, iron. vara rädd * darra
på manschetten,
празднолюбецъ (-бца etc.) person som tycker
om att vara sysslolös, lättjefull person,
dag-drifvare, lätting,
празднолюбйвый, som älskar att lättjas,
lättjefull.
празднолюбіе, lättjefullhet.
празднолюбство = празднолюбіе.
празднословить, intr. (-влю, -вятъ; imper. -вь>
prata strunt, sladdra, prata 1 vädret,
празднословіе, Jöst, onyttigt prat, sladd er.
празднословный, sladderaktig, pratsjuk.
праздность, f. sysslolöshet, overksamhet,
lättja; ∽ есть мать порбковъ, prov. lättjan
är alla lasters moder, fåfäng gå lärer mycket
ondt.
праздношатательство, lättjefullt
kringstrykande, lösdrifveri, vagabondlif.
праздношатающийся, som utan sysselsättning
vandrar omkring || s. s. lösdrifvare,
landstrykare, vagabond.
праздный, tom, icke upptagen, obesatt, ledig,,
utan sysselsättning, sysslolös || tom, utan
innehåll 1. betydelse, onyttig, fåfäng; -нов
мѣсто, ledig plats; ∽ человънъ, sysslolös,
person; -ныя слова, toma, fåfänga ord.
празелень, f. biågron färg.
практика, praktik; заниматься медицйнской
-кой, bedrifva 1. utöfva läkarepraktik,
praktisera såsom läkare,
практиковать, tr. (-кѵютъ) praktisera, utöfva
praktik.
практинъ, praktiker, praktisk person,
практйчески, adv. praktiskt,
практический, praktisk.
праматерній, första moders, urmoders,
stammoders.
праматерь, första moder, urmoder,
stammoder,
прамъ, mar. pråm.
праотецъ (-тца etc.) första fader, urfader ||
stamfader, ättefader; -тцы, stamfäder,
förfäder; недѣля -ТЦевЪ, söndagen före jul.
праотёческій, urfaders, stamfaders.
праотцовскій = праотёческій.
праотчій = праотёческій.
прапорщинъ, mil. (14 rangklass) fänrik,
npånopiunua, fänriks hustru 1. fru.
прапорщическій = прапорщій.
прапорщій. fänriks, en fänrik tillhörig,
прапрабаба, прапрабабка, прапрабабушка,
stammoder i fjärde led, t. ex. farfars farmor
1. mormors mormor,
прапрабабка (g. pl. -бонъ) dim. af прапрабаба.
прапрабабушка (g. pl. -шенъ) dim. af
прапрабаба.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>