Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - свѣтильна ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
светйльна 783 связанны»
himmelens ljus; * онъ ∽ своего въка, han
är sitt århundrades ljus.
свѣтильна (g. pl. -ленъ) mar. glasdurk.
свѣтйльнинъ, ljus 1. lampa som hålles
brinnande framför en helgonbild; * оэ
просвѣ-щёнгія, bildningens, vetandets ljus.
свѣтйльничное, s. s. aftonmässa vid lampsken.
свѣтйльня (g. pl. -ленъ) veke || svafveltråd.
свѣтйльце (pl. -цы, -цевъ) liten lampa
framför en helgonbild.
свѣтйть, intr. (свѣчу, СВѢТЯТЪ, imper. СВѣтй)
lysa, skina || lysa för ngn; луна СВІТИТЪ,
månen lyser; сблнпе СВеТИТЪ прямо въ
глаза, solen skiner rakt i ögonen; онъ
свѣтйлъ мнѣ, пока я сходйлъ съ лѣетнйцы,
han lyste för mig, då jag gick ned för
trappan; въ далй что-то СВІТИТСЯ, någonting
lyser i fjärran.
свѣтленькій, dim. af СВЕТЛЫЙ.
свѣтлёхонькій, augm. af СВѢТЛЫЙ.
свѣтлёхонько, augm. af СВѣТЛО.
свѣтлйть, tr. göra glänsande, polera,
свѣтлица, свѣтлйчка = свѣтёлка.
свѣтлйчка (g. pl. -ченъ) = свѣтёлочка.
свѣтлйчный = свѣтёлочный.
свѣтло, adv. свѣтлёхонько, ljust; ещё ∽ , det
är ljust ännu; на дворѣ ∽ , det är ljust ute.
свѣтлобурый, ljusbrun (häst),
свѣтловатый, dim. af свѣтлый.
свѣтлогнедой, ljusbrun (om hästar),
свѣтлоголуббй, ljusblå,
свѣтложёлтый, ljusgul,
свѣтлозелёный, ljusgrön,
свѣтлокаштановый, ljusbrun.
свѣтлокорйчневый, ljusbrun
светлолиловый, ljusgredelin, violett,
свѣтломалйновый, ljusröd,
свѣтломеръ = фотомётръ.
свѣтлорусый, ljuslett,
свѣтлосйній, ljusblå.
свѣтлость, f. klarhet || titel för icke
regerande furstar; durehlaucht; Bänia СвеТЛОсть,
Ers Durehlaucht.
свѣтлосерый, ljusgrå,
свѣтлоцветный, af ljus färg.
свѣтлый (comp. -лѣйшій) свътелъ;
свѣтлень-кій, свѣтлёхонькій, свѣтловатый, ljus, klar;
-лое воскресеніе, påsksöndag; -лая недъля,
påskveckan: -лая ночь, ljus natt; ∽ голосъ,
klar röst; * ∽ умъ, klart förstånd; * -лая
мысль, ljus idé; -лыя минуты, ljusa
ögonblick, ljusa mellanstunder: -лоѳ iiédo, klar
himmel.
свѣтлейшій, durehlaucht, titel för furstar (icke
regerande).
свѣтлеть, intr. bli ljust, ljusna; -ться, imp.
glänsa, blänka,
свѣтлянъ (-ка etc.) свѣтлячбнъ, zool. lysmask.
свѣтлячонъ (-чка etc.) dim. af СВѢТЛЯКЪ.
свѣтозарно, adv. glänsande, praktfullt,
свѣтозарность, f. glans, prakt,
свѣтозарный, glänsande, praktfull,
свѣтоносна (g. pl. -сонъ) zool. lyktmask.
свѣтоносный, glänsande, lysande.
свѣтоносъ = свѣтоноска.
свѣтопйсецъ (-сца etc.) fotograf.
свѣтопись, f. daguerrotypi, fotografi; -сный,,
fotografisk,
свѣтопреставлёніе, världens slut.
свѣтотень, f. halfdunkel.
еветочъ (g. pl. -чей) fackla, bloss.
свѣтски, adv. värdsligt.
свѣтскій, världslig, timlig || världs-; -ская
власть, världslig makt; ∽ человѣнъ,
världsman; -ская дама, världsdam; -ская жизнь,
lifvet i stora världen, societetslif; -ская
исторія, världshistoria; -скоѳ обращёніе,
fint sätt i umgänget,
världsmannauppträ-dande, fin sällskapston; ∽ судъ, världslig
dom.
свѣтскость, f. världsmanna fasoner, fin
sällskapston.
свѣтъ (p. efter въ, на -ту) ljus, sken ||
dagsljus, dag, dager || värld, jord; дневной ∽ ,
dagsljus; солнечный ∽ , solsken; лунный
∽ , månsken; * ∽ въры, йстины, trons,
sanningens ljus; блѣдный ∽ , blekt, matt
sken; при -Те лампы, vid lampans sken;
∽ входить вь комнату чёрезъ окна, dagern
kommer in i rummet genom fönstren; чѣмъ
∽ , чуть ∽ , vid dagbräckningen, vid
daggryningen; пёредъ -томъ, до -та, före
dagbräckningen; увйдѣть ∽ , se dagen, födas;
путешёствіе вокругъ -та, resa kring jorden,
жить въ большбмъ -те, lefva i stora
världen; знаніе -та, världskännedom; его ужё
давно нѣтъ на -Те, онъ у лее давно на томъ
-те, han är redan längesedan död: старый
∽ , gamla världen; ужё таковъ ∽ , sådan
är ju världen: онъ клянётся на чёмъ ∽
стѣить, han svär som en hedning; болѣе
всего на -те, mest af allt, helst af allt; ∽
мой (smek.) min vän, mitt hjärta; ∽ не безъ
дборыхъ людей, prov. världen är icke
alldeles utblottad på hederliga menniskor;
божъяго -Ту не видать, man ser icke handen
för ögonen: на весь ∽ не угодишь, man
kan icke göra alla i lag.
свѣча (pl. свѣчи, свѣчёй, свѣчамъ etc.) свѣчка,
ljus; сальная ∽ , talgljus; восковая ∽ ,
vaxljus; стеариновая ∽ , stearinljus;
палйтель-ная ∽ , mil. tändrör.
свѣченіе, upplysandet,
свѣчка (g. pl. -ченъ) dim. af свѣча;
курительная ∽ , rökgubbe; отъ копеечной -ки Москва
загорѣлась, prov. af en gnista kan bli en
stor brand.
свѣчнйнъ (-ка etc) ljusstöpare.
свѣчной, ljus-; -кая лавка, ljuslorsäijning,
ljusbod.
свѣчу se свѣтйть.
свѣшенный, p. p. p. af свъсить.
свѣшивать, tr. свъсить. afväga (för att utröna
ett föremåls vikt) || låta Skjuta fram (ett tak etc.).
свѣщенбсецъ (-сца etc.) vaxljusbärare i en
kyrka.
свѣщнинъ, kyrkoljusstake.
свѣять (conj. = вЪЯТь) full. af свѣвать.
связаніе, sammanbindning, förbindning*.
связанный, p. p. p. af связать.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
