Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - сроненный ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
сроненный 834 соучбніе
dag; пропустить ∽ аппеляціи, jur.
försumma sina fatalier; законный ∽ взноса
оброка, jur. rätter afradsdag.
сроненный, p. p p. af сронйть.
сронить, full. af сранивать,
срослень, m. två, sammanväxta trädstatnmar.
сростйся = срастйсь.
сростйть = срастйть.
срочный, viss tids-, termins-, fördelad på terminer; -ная работа, på viss tid lemnadt
arbete; ∽ день, förfallodag.
срубаніе, afhuggning || fällning (af skog);
upptimrandet (af en stuga).
срубать tr. срубить, afhugga, hugga ned ||
fälla (skog) || kapa (en mast).
срубйть (conj. = рубйть) full. af срубать; ∽
дёрево, hugga ned ett träd; ∽ избу, timra
upp en stuga; ∽ мачту, mar. kapa en mast.
срубка (g. pl. -бонъ) nedhuggning, fällning
(af skog); продать лѣсъ на -ку, sälja skog
till fällning,
срубленный, p. p. p. af срубйть.
срубъ, upptimring (af en stuga, af en brunn) ||
stomme; ∽ ветреной мёльницы,
väderkvarnshus.
срученъ (-чhå, -чно; -чны; comp. сручнѣе)
f. f. af сручный; по мнѣ гусйныя пёрья
сручнее стальныхъ, jag föredrar gås-,
framför stålpennor.
срочность, f. bekvämlighet.
сручный, срученъ, bekväm att handtera, pass-
lig (förhanden).
срывать, tr. сорвать, afrifva, lösslita, rycka
ifrån || afplocka; -ться, refl. rifva sig lös;
pass. bli afrifven, bli lössliten; bli afplockad;
∽ плоды съ дёрева, nedplocka frukterna
från ett träd; ∽ цвѣтьт, afplocka blommor.
срывать, tr. срыть, jämna med marken,
ned-rifva; gräfva ut; slopa; -ться, pass. bli
jämnad med marken, bli nedrifven; bli utgräfd;
bli slopad.
срывъ, nedrifning || sportler; mutor; ∽
печати, olagligt brytande af sigill.
срытіе, jämnandet med marken; mil.
nedrifning af murar.
срытый, p. p. p. af срыть.
срыть (conj. — рыть) full. af срывать; ∽
гору, genomgräfva ett berg; ∽ укрѣплёнія,
slopa befästningar.
срѣзаніе, jifklippning, utskärning.
срѣзанный, p. p. p. af срезать.
срѣзать (conj. = резать) full. af срѣзыватъ;
∽ мозоль, operera (skärabort) liktorn; * ∽
ъ ногъ, förbrylla, bringa ur fattningen.
срѣзокъ (-зка etc.) afklippt stycke, afskuren
bit.
срѣзъ, afklippning, afskärning, inskärning,
срѣзывать, tr. срезать, afskära, afklippa;
-ться, pass. ’bli afskuren, bli afklippt; -ться
на p. refl. råka illa ut för, * ta sig vatten
öfver hufvudet, * hoppa i galen tunna || få
repulS (fini.;, få hud (finl.) i examen.
срѣтеніе, möte; ∽ Господне, kyndelsmässa,
Marie kyrkogång.
срѣтенскій соборъ, Marie kyrkogångs katedral.
срядйть (conj. = рядйть) full. af сряжать.
сряду, adv. efter hvarandra, å rad, utan af-
brott; пять лѣтъ ∽ , fem år å rad.
сряды, pl. m. tillredelser, förberedelse.
сряжать, tr. срядйть, förbereda, utrusta,
eki-рега;»-тьСЯ, refl. bereda sig, göra sig
färdig 1. i ordning,
сряженный, p. p. p. af срядйть.
соадина, skafsår, rispa, skråma; кровавыя
-ны, jur. blodviten.
соадйть (conj. = садйть) full. af ссаживать;
∽ дитя со стола, lyfta barnet från bordet;
∽ СЪ дрбженъ, låta ngn stiga af (från
droskan); ∽ ха берегъ, landsätta; ∽ кожу, rispa
huden.
соадка, krympning (hos kläde).
соадно = ссадина,
соаженный, p. p.p. af ссадйть.
соаживать, tr. ссадить, lyfta ned, låta stiga
ut || landsätta || rispa, skrubba; -ться, intr.
krympa (om kläde); pass. bli nedlyftad; bli
landsatt.
соасывать, tr. ссосать, afsuga, suga ut.
сгнивать, tr. sy ihop med kastsöm.
соовать (conj. = совать) full. af ссовывать.
соовывать, tr. ссовать, ссунуть, skuffa ned,
stöta ned, kasta ned || stoppa 1. lålgga
tillsammans || fördrifva, undantränga; -ться
intr. sammanstöta, glida ned, störta ned; pass.
skuffas ned, kastas ned; ∽ снѣгъ съ крыши,
kasta ned snö från taket.
собра, träta, kif, gräl, tvist, osämja; затеять
-ру, ställa till gräl; ∽ до добра не
доводить, prov. missämja har aldrig ngnting godt
med sig; небольшая ∽ , gnabb,
соореніе, träta, tvist, trätandet, tvistandet.
соорить, tr. (imper. ссорь) göra osams, ställa
till 1. stifta oenighet; -ться, rec. bli oense,
bli osams, gräla, träta, tvista, gnabbas.
соорливость, f. trätgirighet, grälsjuka,
собрливый, trätgirig, grälig.
собрный, grälsjuk.
собрщинъ, -щица, trätgirig menniska.
соосаніе, jifsugning, utsugning,
соосанный, p. p. p. af ссосать.
ссосать (conj. = сосаты) full. af ссасывать.
соохнуться (pret. ссохся, ссохлась etc.) full.
af ссыхаться.
соуда, lån, förskott,
соудйть (conj. = судйть) full. af ссужать.
соудный, låne-, kredit-; -ная касса, pantlåne-
inrättning.
соудодатель, m. långifvare.
соудчинъ, långifvare.
соужать, tr. ссудйть, låna. förskjuta,
försträcka, ge i förskott, lemna på kredit; -ться,
rec. låna åt hvarandra, hjälpa hvarandra;
pass. bli lånad, bli lemnad på kredit.
соужбніе, Jånandet, lemnandet på kredit,
соуженный, p. p. p. af ссудйть.
соунутый, p. p. p. af ссунуть.
соунуть (conj. = сунуть) full. af ссбвывать;
∽ кого съ места, undantränga ngn från
hans plats.
соучёніе, sammanvridning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
