Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - староста ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
староста 837 статья
староста, m. äldste i en kommun, förman;
сёльскій ∽ , byäldste, byfogde; церковный
∽ , församlingsföreståndare; ∽ дорбжныхъ
сторожёй, banvaktareförmän, banmästare.
старостинскій, byfogde-,
старостиха, byfogdes hustru,
старость, f. ålder, ålderdom; подъ ∽ ; när
man blir gammal; mot ålderdomen;
глубокая ∽ , hög ålder; ∽ не радость, prov.
ålderdomen är ingen fröjd; онъ
заговаривается отъ -ти, han är så ålderdomssvag, att
han icke vet hvad han säger.
старуха, старушка, старушёнка, gammal
kvinna, gumma,
старушёнка (g. pl. -нонъ) för. af старуха;
käring.
старушка (g. pl. -шенъ) dim. af старуха.
старчески, adv. som en gammal man, på gammalt folks vis.
старческій, gubbaktig, gubb-, ålderdoms-; ∽
вбзрастъ, gubbålder.
старчество, ålderdom; gubbålder.
старше, comp. af старъ; онъ ∽ меня въ
службѣ, han är äldre än jag i tjensten.
старшина, m. den äldste, förman 1.
föreståndare; волостной ∽ ,. landtfogde.
старшйнскій, den äldstes, föreståndare-,
старшинство, tjensteålder, anciennitet; no -ву,
adv. loc. (befordran) efter anciennitet.
старшинствовать, intr. ( ствуютъ) ha
företrädesrätt, åldersrätt || vara starschina.
старшій (comp. af старый) äldre, äldst || främst,
högst, öfverordnad; ∽ братъ, äldre, äldste
brödren; ∽ приказчинъ _ въ магазйнѣ, den
främste bodbetjenten; -шія карты, de högsta
korten.
старъ (ра, -po; -ры; comp. старее 1. старше)
f. f. af старый; онъ -ріб меня тремя годами,
han är tre år äldre än jag.
старый (comp. старѣйшій 1. старшій)
старенькій, стариковатый, старёхонькій,
старёшенькій, староватый, gammal, åldrig,
bedagad; ∽ другъ, gammal vän; по -рому, adv.
loc. efter gammalt, såsom förut; -рое no
-рому, а вновь ничего, prov. allt är som
förr, allt går sin gilda gång; -раго учйть,
что мёртваго лѣчйть, prov. att vilja lära
gammalt folk är detsamma som att vilja
bota redan aflidna; -рая любовь долго
помнится; prov. gammal kärlek rostar icke; ∽
хрѣнъ, gammal vresig gubbe.
старьё, gammalt skräp, utslitna kläder ||
utnötta, utslitna ideer.
старьёвщинъ, skräphandlande,
старійшій se старый.
стареть, intr. bli gammal, åldras || bli öfver-
årig, bli urmodig.
стасканный, p. p. af стаскать.
стаскать, full. af стаскивать,
стаскивать, tr. стаскать, стащйть,
sammanföra i en hög || draga ned, bära ned, föra
ned || föra bort, fara af med (stjäla); -ться,
pass. bli sammanförd i en hög, bli
neddragen, nedburen, bortförd.
стасованный, p. p. p. af стасовать.
стасоваты, tr. (conj. = тасовать) blanda (kort).
стася, dim. af станиславъ.
статёйка (g. pl. -тёенъ) dim. af статья; liten
skriftlig 1. tryckt uppsats.
статёйный, kapitel-, artikel-,
статика, statik.
статйстика, statistik; ∽ движёнія народо-
населёнія, befolkningsstatistik.
статйстинъ, statistiker,
статистйческій, statistisk,
статйстъ, statist,
етатйческій, statisk,
статно, adv. ståtligt, välbildadt.
статность, f. ståtlighet, ståtlig hållning.
статный, ståtlig, välbildad.
статочность, f. möjlighet, görlighet.
статочный, möjlig, görlig,
статскій, civil; -кая служба, civil tjenst;
-кое платье, civil dräkt; ∽ совітнинъ
(5 rangklass) statsråd.
статсъ-архйвъ, statsarkiv,
статсъ-дама, kammarfru, statsdam. r
статсъ-секретарь, m. statssekreterare,
статуй, pop. töip.
статуйка (g. pl. -уенъ) dim. af статуя.
статуйный, staty-,
статуйщинъ, bildhuggare,
статутъ, statut.
статуя, статуйка, staty, bildstod.
стать, f. (g. pl. -тёй etc.) gestalt,
kroppsbyggnad, form, hvad som skickar sig, fog,
skick; у этой лошади прекрасныя -ти, denna
häst har vackra former; подъ ∽ , af samma
storlek, gestalt, färg; подобрать лошадь
подъ ∽ , utvälja maken till en häst; это
канъ разъ подъ ∽ , det .är som klippt och
skuret (till ett visst ändamål, för ett visst behof);
a мнѣ что за ∽ , hvad har jag därmed att
göra? что за ∽ гнѣваться, hvad är det för
skäl att vara ledsen? съ какой -ти, af hvad
skäl? hvartill skulle det tjena.
стать (станутъ; imper. стань) full. af ставать 1.
становйться; онъ сталЪ недоверчивъ, han
har blifvit misstänksam; онъ сталЪ пить,
han har börjat dricka; ∽ на стулъ, ställa
sig på en stol; ∽ на колени, falla på knä;
∽ на зймнія^ квартйры, intaga
vinterkvarter; я не стану туда ходйть, jag kommer
icke vidare att gå dit; ему сталО лучше,
han har börjat må bättre, ему сталО стыдно,
han började skämmas; это дброго станет^
det kommer att bli dyrt 1. att kosta mycket;
во чтобы то ни ^ЛО, kosta hvad det vill;
∽ на якорь, gå till ankars; ∽ на мель,
fastna på grund; рѣка стала, det har lagt
sig is på floden; за чѣмъ дело сталО, på hvad beror det? не сталО нашего друга,
vår vän är icke mera; мбжетъ -тьСЯ, det
kan hända, det är möjligt nog, kanske; что
съ тобою сталОСЬ, hvad har händt dig? hvad
felas dig? за нами не станвТЪ, nog skola
vi göra hvad som på oss ankommer, icke
skola vi sätta hinder i vägen.
статья (g. pl. -тёй) artikel, uppsats || punkt,
paragraf, bestämmelse || konto; журналь-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>