Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - столь ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
столь 841 стоустый
dagsmåltid; вечёрній ∽ , aftonvard;
квар-тйра и ∽ , logis med mat.
столь, adv. i sådan grad, så mycket, så; ∽
же, i likadan grad, i samma grad, lika så mycket, lika; ∽ благоразумный человънъ,
en så förnuftig menniska; ∽ рідкій
при-мѣръ, så sällsynt exempel; онъ ∽ же
богатъ, канъ и братъ его, han är lika rik
som hans bror; ∽ же велико было моё
удивлёніе, icke mindre förvånad blef jag.
столькій, så många; между -ними книгами,
bland så många böcker; онъ разсказалъ это
-кимъ людямъ, han har berättat det för så många personer.
столько, adv. så mycket, så många; ∽ же,
lika mycket, lika många; сколько головъ,
∽ и умовъ, prov. så många hufvuden, så många åsikter; ∽ же мужчйнъ, сколько и
жёнщинъ, lika många herrar som
fruntimmer; онъ не ∽ богатъ, сколько тароватъ,
han är just icke rik, men gifmild; на ∽ ,
så pass mycket.
столітіе, sekel, århundrade.
столітнинъ, bot. hundraårig aloe.
столітній, sekel-, hundra års-;
столярйха, snickares hustru,
столярничать, intr. idka snickeri, snickra,
столярничество, snickeri.
столярня (g. pl. -ренъ) snickarverkstad,
столяръ ( på etc.) snickare; -рный, -рскій,
snickar-; -рная работа, snickararbete.
стонать, intr. (-наютъ 1. стону, стонутъ) jämra
sig, stöna.
стонутъ se стенать, стонать.
стонъ, jämrandet, stönandet, stånkandet.
стопа (n. pl. стопы) стопка, fotblad || fotsteg
|| versfot || ris (papper) || stapel (uppstaplad
hög) || pokal, bägare; иди по моймъ -гшмъ.
följ i mina spår; припасть нъ -памъ, falla
ned för ngn, ödmjukt bönfalla; ∽ бумаги,
ett ris papper; ∽ брёвенъ, brädstapel.
стопйнъ, mil. stubin, antändningsrör.
стопйть (conj. = топйть) full. af стапливать.
стопка (g. pl. -понъ) dim af стоiiå; liten
bägare.
стоплатъ, mar. styrkduk (på segel).
стопленный, p. p. p. af стопйть.
стоплять — стапливать.
стопорить, tr. mar. stoppa, hålla an medelst
stoppare, pålägga stoppare.
стопоръ, mar. stoppare.
стопосложёніе, verslära, metrik,
стоптаніе, nedtrampning.
стоптанный, p. p. p. af стоптать.
стоптаты (conj. = топтать) full. af стаптывать.
стопъ, intr. mar. stopp! halt!
стора = штора.
сторгованіе, j>risets bestämmande,
сторгованный, p. p. p. af сторговать,
сторговать, tr. (conj. — торговать) full.
öfver-enskomma om priset; -ться съ i. rec.
öfver-enskomma, bli ense om priset; я -валъ у
сосѣда лошадь; я -вался съ сосѣдомъ въ
покупкѣ лошади, jag blef ense med grannen
om priset för hans häst.
сторйчно = стократно.
сторйчный = стократный,
сторожевое судно, vaktskepp.
сторожйть, tr. gifva akt på, med
uppmärksamhet följa, observera, passa på, iakttaga,
bevaka.
сторожйха, vårdarinna, vakterska || vårdares,
hustru, vaktares hustru.
сторожка (g. pl. -женъ) skyllerkur, vaktkur ||
af- och påklädningsrum i badhus.
сторожкій, vaksam, som är på sin vakt; rädd;
skygg (om djur).
сторожонъ (-жка etc.) tunga på en vågbalk.
сторожъ (pl. -жа, -жёй, -жамъ etc) vakt,
vaktare, vaktkarl, vaktmästare || banvakt
vid järnväg; ночной ∽ , nattvakt; заставной
∽ , grindvakt; лѣснбй ∽ , skogsvakt.
сторона (а. сторону, pl. стороны, сторбнъ,.
сторонамъ etc.) сторонка, сторонушка, sida
|| trakt, nejd, bygd || jur. part, målsegande;
правая, лъвая ∽ , högra, vänstra sidan;
правая ∽ корабля, mar. styrbord; лѣвая ∽
корабля, mar. babord; навѣтренная ∽ ,
vindsida; подвѣтренная ∽ , läsida; по сю
сторону рѣкй, på denna sida om floden; по ту
сторнурѣки, på andra sidan om floden;
передняя ∽ , framsida, räta; повернуть въ
сторону, vända åt sidan; посмотрйте въ
эту сторну, se, titta hitåt; шутки въ
сто-рону, skämt å sido; держать себя въ -нѣ,
hålla sig afsides; съ этой -ны, från denna
sida sedt, ur denna synpunkt; съ моёй -ны,,
å min sida; съ вашей -ны это очень
великодушно, detta är bra frikostigt af er; глупо»
съ ихъ -ны думать, det är dumt af dem
att tro; со -ны правйтельства, å regeringens vägnar; онъ показалъ себя съ
хорошей -ны, han har visat sig från en god
sida; моё дѣло ∽ , det angår mig icke,
jag-blandar mig icke i saken, jag har intet med
saken att skaffa; наше дѣло ∽ , prov. vi
böra hålla oss afsides; * иттй -ною, gå en
sidoväg, gå krokvägar; узнать -ною, få veta
på omvägar, på sidovägar; принимать въ
дурную СтоРОНУ, upptaga illa, tyda till det.
värsta, tolka till det sämre; оборотная ∽
медали, medaljens frånsida; тяжущіяся
стороны, jur. parter i ett mål; родная ∽ ,
födelsebygd, fädernesland; жить на чужой -hѢ
lefva utrikes, i främmande land; въ нашей
-ні, i vårt land, hos oss.
сторонйться, refl gå, ställa sig åt sidan,,
göra 1. lemna plats, gå undan, träda åt
sidan.
сторонка (g. pl. -нонъ) dim. af сторона.
стороннинъ, anhängare.
сторонній, främmande, sido-, icke hörande
till saken; это дъло -нее, detta är en
bisak.
сторбнушка (g. pl. -шенъ) dim. af сторона,
стосковаться по p. intr. (-куются) full. längta
efter; ∽ по женъ, längta efter sin hustru,
(då denna är frånvarande)^ ∽ ПО родинѣ, ha
hemlängtan,
стоустая молва, vidt utspridt rykte.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
