Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - У - учнутъ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
учнутъ 907 уезжать
ser flitigt; вѣнъ живй, вѣнъ уЧЙСЬ, prov.
man är aldrig for gammal för att lära ngt,
huru gammal man än är, har man alltid ngt
att lära, hela lifvet är en skola för
menni-skan.
учнутъ se учать.
учредйтель, m. grundläggare, stiftare, anord-
nare, ledare, arrangör,
учредйтельный, tj enande till att stifta,
grundlägga; -нов собраніе, förberedande
sammanträde.
учредйть (учрежду, учредить; imper. учреди)
full. af учреждать,
учреждать, tr. учредить, grundlägga, stifta,
grunda || tillsätta, förordna, anordna; -ться,
pass. bli grundlagd, stiftad, anordnad; ∽
onéicy, tillsätta förmyndare; сч> порядонъ,
införa ordning; ∽ комйссію, tillsätta ett
utskott, en komité.
учреждёніе, inrättning, grundläggning,
stiftandet; anordning, införandet, föranstaltning,
fastställandet,
учреждённый, p. p. p. af учредить,
учрежду se учредить,
учтйвеньній, dim. af учтивый,
учтйвецъ (-вца etc.) -вица, artig person.
учтйвиться, refl. (-влюсь, -вятся; imper. -вься)
uppföra sig höfligt, artigt.
учтйвлюсь se учтйвиться.
учтйво, adv. artigt, höfligt.
учтйвость, f. höflighet, artighet || höfligt,
artigt uppförande.
учтйвый, учтйвенькій, höflig, artig.
учугъ, spjälverk för en fiskdamm,
katse-gård.
ушастый, med stora 1. långa öron, långörad,
ушатецъ (-тца etc.) dim. af ушатъ.
ушатинъ, dim. af ушатъ.
ушатна (g. pl. -тонъ) höna, som vid öronen
har utstående fjädrar.
ушатъ, ушатецъ, ушатинъ, balja, så, tina;
-тный, så-.
ушвырнуть, full. kasta, slänga, slunga bort.
ушёдшій se уйтй.
ушёлъ se уйтй.
ушёствіе, afresa, affärd, flykt.
ушестерённый, p. p. p. af ушестерить.
ушестерйть, full. af ушестерять.
ушестерять, tr. ушестерйть, sexdubbla, sex-
faldiga.
уши se ухо.
ушибать, tr. ушибйть, stöta till, skada, slå
sönder; -ться, refl. stöta sig, skada sig.
ушйбенный, p. p. p. af ушибйть.
ушибйть (conj. = шибйть) full. af ушибать;
онъ уШЙбъ себѣ ногу, han har stött sin
fot; чѣмъ уШЙбСЯ, тѣмъ и лѣчйсь, prov.
söka bot, där man tagit sot.
ушйбъ, blånad, kontusion, stöt, yttre skada.
ушивать, tr. ушйть, sy in, förkorta genom
att sy in, sy fast, sy tillsamman, sy ihop.
ушйвка, insyendet, fastsyendet, ihopsyendet.
уширеніе. utvidgandet (i bredden).
уширённый, p. p p. af уширйть.
уширйть, full. af уширять.
уширять, tr. уширйть, göra bred, utvidga;
-ться, pass. bli bredare, utvidga sig.
ушитый, p. p. p. af ушйть.
ушйть (conj. = шить) full. af ушивать,
ушйца, dim. af уха,
ушко (pl- ушкй, ушковъ etc.) dim. af ухо ||
nåls-öga || stöfveistropp || handtag,
ушла, ушло, ушлй se уйтй.
ушлёцъ (-ца etc.) flykting, desertör,
ушное, s. s. ett slags fisksoppa.
ушной, h. t. fisksoppa.
ушный, h. i öra; öron-; сѵ.врачъ, öronläkare.
ушпйленный, p. p. p. af ушпйлить.
ушпйливать, tr. ушшілить, fästa med
knappnålar.
ушпйлить (conj. = шшілііть) full. af
ушпйливать.
уштопанный, p. p. p. af уштопать.
уштопать, full. af уштопывать,
уштопывать, tr. уштопать, stoppa (med vadd
etc.); ∽ чулкй, stoppa strumpor,
ущедрить, full. af ущедрять.
ущёдриться, full. af ущедряться.
ущедрйть, tr. ущедрить, rikligen belöna.
ущедрйться, pass. ущёдриться, bli högsint,
frikostig.
ущёлье (g. pl. -льевъ) trång väg, hålväg,
bergsklyfta, pass.
ущёль НИ КЪ, grottinvånare.
ущемйть (-млю, -мятъ; imper. -мй) full. af
ущемлять.
ущемлёніе, knipning || tryckning, klämning,
ущемлённый, p. p. p. af ущемить,
ущёмливать, uppr. af ущемлять,
ущемлю se ущемйть.
ущемлять, tr. ущемйть, ущёмливать, knipa,
trycka, klämma; -ться, pass. bli knipen, bli
tryckt, bli klämd,
ущербать, intr. ущербнуть, aftaga (om månen).
ущерблйть, tr. förorsaka skada, föranleda
förlust, minska; -ться, pass. minskas, aftaga;
місяцъ -ляется, månen är i aftagande.
ущербнуть, full. af ущербать.
ущёрбъ, förlust, skada, förfång, men,
nackdel || aftagandet (månens); луна на -бѣ,
månen är i aftagande;^ въ ∽ себѣ, till förfång
för sig själf; -бный, aftagande.
ущечйть, tr. full. lura till sig, roffa åt sig,
bedraga.
ущйпнутый, p. p. p. af ущипнуть.
ущипнуть, full. af ущипывать.
ущйпъ, bortknipen bit,
ущйпывать, tr. ущипнуть, knipa bort, knipa af.
уедать, tr. уѣсть, äta litet || bita, stinga (om
ormen); ∽ до конца, ruinera, bringa på fall,
störta i förderfvet.
уеденный, p. p. p. af уість.
уездить (conj. = ъздить) full. af уѣзживать;
∽ дорогу, göra en väg farb ar.
уіздъ, distrikt,^ omkrets, krets; -дный,
distrikts-; -дный судъ, distriktsdomstol; въ
-де, på landet,
уезжать, intr. уѣхать, fara bort, resa bort;
на зиму онъ ^åerb въ городъ, till vintern
flyttar han till staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
