Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än tycktes dem, att suckandet kom från
bergets inre, än från molnen, som tunga och
regndigra drefvos af vinden öster ut.
Så hunno männen till fjellets topp. Der
stod en vall af eldfrätta klippor, och Noa såg
på de märken, som vattnen efterlemnat, att
den stora floden hade svallat upp till vallens
rand, men icke öfversvämmat honom.
Der inom gapade ett svalg, hvars branter
stupade mot en allt djupare skymning.
Suckarne kommo ur detta djup. Vandrarne lutade
sig öfver randen och sågo något, som rörde sig
der nere.
i
Himlen hade klarnat mer och mer, och
öfver deras hufvud skred nu det sista molnet,
följande de andra, som långsamt upplöste sig
i skurar öfver högslätten. Solen sken på den
mörkrandade skyväggen i öster och den Eviges
båge visade sig i skyn, och då Noa skådade
upp och såg bågen, sade han: se förbundets
tecken mellan den Evige och oss!
Solen sken äfven ned i fjelisvalget, och
hennes strålar skimrade, som vore de vilse-
— 163 — 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
