- Project Runeberg -  Dikter / Första samlingen /
169

(1882) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med diamantkedjor i ett bråddjup att lida de
värsta plågor.

Men tillintetgöra honom kunde de icke.
Hans oaflåtliga trots störde dem i deras glädje,
och tidsgudens välde i verldsrymden syntes
honom sjelf föga hugnande, då han icke
förmådde kufva en enda trotsande varelses ande.
Den pinades suckar blandade sig i luften, som
menniskorna andas, och ingåfvo dem en
längtan till frihet. Då lemnade de väldige Olympus
och Hermon, för att slippa höra huru han
hånade dem.

Men från himlakropparne vilja de beherrska
och trälbinda oss på nytt. Och de skola
lyckas, om vi glömma den Eviges lag, som är
inom oss. Må våra afkomlingar veta detta!

— 169 — 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:45:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rvdikter/1/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free