Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leve Republiken! blev det entusiastiska svaret. Endast
tyske doktorn, vilken, som jag misstänker, insupit åtskilliga
kuriösa idéer, i den Stahlska skolan, reserverade sig häremot.
Han förklarade Me deltids staten vara den bästa, men som
han insåg, att denna för tillfället vore svår att förverkliga,
så gav han vika för nödvändigheten och förklarade sig, även
han, för republiken, »dock under åtskilliga modifikationer».
Monsieur Bernard, student från Paris och sedan tvenne
år tillbaka resande i olika världsdelar, ville en republik på
bredaste demokratiska basis.
— Folksuveräniteten! ropade han.
Vi instämde alla — doktorn reservationsvis.
— Allmän, direkt och lika rösträtt! fortfor han.
Ja!
— Folket i sin helhet. . . det vill säga: vi fem . . . bildar
nationalförsamlingen. Inga elektorer, inga representanter!
Alldeles. Vi voro samtliga av monsieur Bernards mening
— undantagandes doktorn.
Denne steg upp och föreslog graderad röstskala.
En skrattsalva tystade honom.
— De ämbetsmän, folket väljer, fortfor Bernard — äro
folkets tjänare, dess allraödmjukaste tjänare, men ingalunda
dess förmyndare.
— Alldeles så.
— Gott, fortfor Bernard — låtom oss då välja våra
ämbetsmän. Huru många och vilka behöva vi?
Man överläde och kom till den slutsatsen, att vi behövde
en enda, nämligen en finansminister. Samhällets alla
medlemmar hade visat en naturlig böjelse för slöseri, i
synnerhet med drickspengar — alla utom vår doktor. Han hade
ådagalagt en prisvärd sparsamhet. »Han hade rest förr»,
såsom han ofta anmärkte. På grund härav blev doktorn ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
