Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett bord, som medelst en enkel inrättning kunde slås upp
och fästas längs väggen, utgjorde möbleringen. Runt
omkring den opanelade stockväggen gick en bänk, och ett stycke
ovanför denna hyllor, på vilka mjölkbunkar och ostar voro
ordnade. Ännu högre upp vidtog ett spjältak, mellan vars
springor ögat förgäves sökte den av mörkret dolda takåsen.
Golv, pallar, bord och bunkar, allt lyste rent och nyskurat i
halvskymningen. I ett av fönstren trånade några bleknande
violer efter solens ljus. På spiselhällen, i den varma
ask-mörjan, sträckte sig en fyrfotad individ, som synbarligen
trivdes här inne vida bättre än de stackars blommorna. Hans
barnsliga behag, oskuldsfulla later och späda grymtande hade
erövrat Marits och hennes syster Guris hjärtan. Han fick
göra vad han ville; han var kelgrisen. Han stördes av vår
närvaro i sin makliga vila, reste sig upp, och gick,
smågrym-tande av förargelse, att söka en annan vilostad i Guris knä.
Hyddan omfattade även ett annat rum, förrådskammaren.
Här funno vi, mitt ibland mjölkbyttor och filbunkar, en
gumma sysslande med smörtjärning. Det var mor Birgitte,
Elstadssäterns drottning, Marits och Guris härskarinna. Hon
hade tillbragt 38 somrar, oberäknat mången stormig och
bister vinter, här uppe på fjällslätten. Men avstängd från
världen var hon därför icke. Långt därifrån! Elstadssätern, så
berättade hon, besökes ofta av främlingar: »av folk från
London och Engelsmän och folk från Asien». Även prins
Napoleon, hade för ett par år sedan varit här. Han var då
klädd i sjömanskavaj och skinnbyxor; guldkronan hade han
lämnat hemma, och ingen kunde se, att han var prins, ty
länsmannen där nere i dalen gick finare klädd än han.
Under det vi samtala med mor Birgitte, öppnas dörren.
Några små figurer, med röda toppmössor, titta in, men taga
till flykten så snart de upptäcka oss. Man kunde trott, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
