Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss, i förargelsen över det besvär, doktorn förorsakat honom,
vilse, så att vi först efter tio timmars ytterst besvärlig
vandring eller rättare klättring, varunder mer än en komisk
olyckshändelse inträffade på de hala och fuktiga
bergstigarna, slutligen, vid midnattstiden, hunno fram till
Bränd-haugen.
På Brändhaugen bor en »storbonde», som genom
giftermål är besläktad med familjen Jerkin (d. v. s. den släkt, som
äger den vid foten av Snöhättan belägna, för alla resande
välbekanta gården och stationen Jerkin. Denna åter, liksom
dess granne, den på Dovre fjälls norra sluttning boende
familjen Kungsvold (gården Kungsvold är likaledes
station) är åter besläktad med gästgivarfolket på Toftemoen
eller familjen Tofte, som räknar sig härstamma från konung
Harald Hårfager. Hos alla dessa kongliga familjer logerar
man präktigt. De hava, liksom Europas konungahus, sina
traditionella huslagar i avseende på giftermål, arvsrätt o. s.v.,
samt handhava dem strängt. Så gamla anor som dessa
bönder hava icke ens de aristokratiska familjer i England,
Frankrike och Tyskland, vilka påstå sig härstamma från
korsriddarna. Vår äldsta svenska adel äro mot dem endast
parve-nyer. Detta hindrar icke dessa bondsläkters capita familiae
att vara ivriga demokrater på stortinget. De skilja sig för
övrigt icke, vad klädedräkt, bostäder o. s. v. beträffar, från
andra förmögna bönder. I gästgivarmor på Toftemoen funno
vi en kvinna av ädelt och intagande utseende. Hon frågade
oss ivrigt, vad man i Sverige tyckte om kung Oskar, och
hon undrade mycket, att icke »den snälla och vackra
Euge-nie» ännu hade fått sig »en man». Är det ont om prinsar,
så kunde ju, menade hon, prinsessan taga sig någon annan
än en prins till man, »ty det finnes i bygderna lika förnämt
folk som de». Vidare förtäljde gästgivarmor, att kronprin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
