- Project Runeberg -  En vandring i Norge /
126

[MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag stannar således vid det vägmärke, som förkunnar oss:
»Här börjar Romsdalen»; och med en avskedsblick åt den
härlighet, som utbreder sig framför mig, och som, i få ord
sagt, består i en gudomligt-konstnärlig gruppering och
blandning av följande element: skyhöga fjäll, gröna ängar, mörka
barrskogar, vilda branter, svindlande avgrunder, vattenfall
till höger och vattenfall till vänster, nedstörtande från
oerhörda lodräta bergväggar och fyllande nejden med ett dån
som av åskan — efter denna avskedsblick bjuder jag läsaren
farväl.

Eller — varför icke ett jättesprång hän över dalen till
den lilla blomsterälskande, gästvänliga staden Molde? Vi
sänka oss ned på en höjd, helt nära staden, bredvid dess
vackra kyrkogård. Aftonen är inne. Solen nalkas havet.
Kusten, på vilken vi befinna oss, sänker sig till en
långslut-tande idyllisk strand, där, omgiven av lundar, Molde
speglar sina röda tak och vita hus i Romsdalsfjorden.
Vattenspegeln inneslutes i en halvkrets av höga, fantastiskt
formade berg, uppstigande med sina kammar, tinnar och
spetsar bakom varandra, skiftande i alla nyanser av blått, och
just på ett avstånd, som gör deras massor överskådliga, utan
att minska deras majestät. Snö betäcker deras toppar och
fyller deras remnor, så att dessa, stundom underbart
regelbundna, bilda långa, uppifrån nedåt jämnlöpande,
silver-glänsande strimmor. Resen bland dessa berg är
Romsdals-horn; det liknar en sammanstörtad götisk jättekyrka, som
ännu i sina ruiner påminner om de ursprungliga formerna
och ingenting förlorat av sin himmelsstormande djärvhet.
Halvkretsen brytes på tvenne ställen, lämnar i öster en
utsikt över fjorden och öppnar i väster ett pass till havet med
fri synrand, solförgyllda böljor, och ljusa skyar kring
midjorna av de klippor, som utgöra förposter mot havets stor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:08 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rvnorge/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free