Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
problem som sysselsatte honom själv och samtiden, låt vara att
det mestadels sker i en snabb och lätt form. På allvaret i
hans uttalanden kan man likväl inte ta miste.
Warburg uppger med ledning av ett brev från Rydberg
i december 1858, att denne skulle ha haft för avsikt att
publicera sin reseskildring i bokform under titeln »En
vandring i Gudbrandsdalen och Romsdalen». Den skulle till och
med ha varit färdig att snart lämna pressen. Att Rydberg
umgåtts med tanken på en bok finns det en del som tyder
på, t. ex. de olika försöken att samla kapitlen under
rubriker. Däremot förefaller det osannolikt, att han skulle ha
hunnit färdigställa ett slutgiltigt och mera omfattande
manuskript till den påtänkta boken. Det plötsliga avbrottet i
skildringen kan tolkas på två sätt. Han kan av andra och mera
överhängande göromål som tidningsman ha nödgats sätta
punkt förr än han tänkt. Han kan också ha velat spara sina
upplevelser under den senare delen av resan, för att boken
skulle få något av nyhetens behag. Det bestämda uttalandet
i decemberbrevet, alltså efter det att publiceringen i
tidningen avbrutits, tyder snarast på att underhandlingar om
förlaget förts till en viss punkt. En huvudorsak till att planen
inte förverkligades var sannolikt, att Rydberg vid den tiden
blev fullt upptagen med den nya följetong som han lovat
Handelstidningens läsare, Den siste Athenaren, vilken
började publiceras där den 5 februari 1859.
Till slut må efter Warburg meddelas några upplysningar
om de reskamrater som åtföljde Rydberg i Norge. Den tyske
doktorn, som han tydligen haft ett alldeles särskilt nöje av
att porträttera, ett nöje som läsaren delar till fullo, hette
Kleinschmidt och var lärare i tyska vid Göteborgs realgymnasium.
Den endast i förbigående nämnde svensken nummer
två var Rydbergs vän sedan Lundaåren, sedermera rektorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
