Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Frithiofs Sångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Nordens höga dystra kämpasalar
Fanns också fordomdags en evig tro.
Ännu i dag den hulda Sagan talar
Om trognas kärlek, trognas ljufva ro.
Sin Hagbard Signe glad till Valhall följde,
Och Hjalmars brud sin sorg på Sotaskär fördöljde.
Det är förbi. På glömda Hjeltars grifter
Ett annat slägte går sin stilla gång.
Ack! hvarfor söka mandom och bedrifter?
Kallt hjertat är, och själen mörk och trång.
Blott stundom än i antiquariens skrifter,
I Dag-poetens bullersamma sång,
De fordna Hjeltar resa sig ur grafven,
Och slå på sköldarna, och svänga vildt sin glafven.
Ännu dock är liksom i fordna dagar
Naturen stor och majestätisk här.
Ännu den starka Nordanvinden klagar
Kring öde fält der kämpen graflagd är.
Ännu det klara Norrsken oss behagar
Som himlen blå i blod och lågor klär.
Och uti Skaldens rena djupa sinne
Bor ofördunkladt än den höga forntids minne.
Jag ock en gång med fröjd och undran hörde
De helga sagor om förflutna år.
Djupt, mäktigt de mitt unga hjerta rörde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
