Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De yfviga hjelmboskar vaja for vinden,
Ett skarp ntaf siike hvar Riddare bar.
Fast hjelmgallret döljer den lågande kinden
Den sköna dock vet hvem den älskade är.
De tappraste hjéliar i Körningens rike
Den dagen sig samlat med stridlysten håg.
Men ingen af alla var brudgummens like —<
Med undran och afund enhvar honom såg.
Hans mörkblå» sköld var beprydd med demanter,
Och lyste som himlen en strålande natt,
Och skärpet var mörkgrönt med Ijusröda kanter,
Och hjelmen med snohvita Qädrar besatt.
Och ingen det var bland de Riddare alla,
Som kunde bestå for hans väldiga arm.
Ty efter hvarandra till marken de falla,
Och smyga sig undan med bjudande hann.
Och solen mot vester sfi efcktelig skrider,
Och högtiden lider också till sitt slnt.
Gref Adolf så stolt uppå gångaren rider
Bland krossade sköldar och splittrade spjut.
Den blixtrande lansen mot jorden han sänker,
Ty kämpa med honom ej mer någon viU.
Nyss fick han en krans utaf myrten — na skäikcr
Hans brad honom en utaf dertill.
♦
Snart kransen ofted snohvita händer hon ljuder.,
Snart Adolf som segrare utropad Ir.
Då hastigt trumpeten bebådande ljuder
-7-En främmande RUkUfe kämpa begär.
Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
