Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sa
Ingen verldens stad
Mera rik och glad.
Mera värdig jordens undran
Snart forsvinna segrens ljusa dagar,
Tigrar bo i dina tempels gras.
öfver flyktade årtnsen klagar
Ugglors liksäng, tunga vindars.sas.
Blott på mossig sten
Faller månans sken,
l ’
Faller morgonsolens milda .ljus. .
Så den sorgsne vandringsmannen tänkte,
Giek med långsam gång från dödens Stad.
Uti aftonsolens skimmer blänkte
Då en mullbarslund med friska blad.
Och en käUa flöt
Spegelklar och söt
I dess skugga — Vandram blef så glad:
Och i sommarqvällens varma stunder
Ned han satté sig vid käUans våg.
Drack det friska vattnet — och o Änder l.
Tätt vid sig en kullé strart han såg,
Som så skön och stum
Lik ett hvilorum
Grön och blommig for hans ögon låg.
Vandrams själ en sällsam fruktan rörde,
östern är på dystra sagor rik.
Dä ej langt ifrån en fång han hörde
Ej hani hemlands kända .sänger lik.
Lun>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
