Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 90 —
Elegier.
i.
Kammen var aftonens svalkande stund. På gyllene
skyar
H vilade dagens fWonarch djupt i den vestliga sal,
Skådade ännu en gång med milda, förklarade blickar
Ned på den grönskande jord, ned på det
lugnade haf,
Döende segraren lik, soöt i blodiga lagrarnas
skymning
Kastar en längtande blick Öfver sitt stormiga- lif,
Och när h*n nalkas till skuggornas hem, det
dimmiga, märka,
Njuter i minnet ännu ungdomens herrliga tid.
Allt var. si stilla och tyst i den blomstrande, friska
naturen.
Blommornas Ijufliga doft fyllde den vårliga luft,
Aftonens susande vind i de lummiga ekames toppar
Flög från gren och till gren, lekte med
skimrande lof;
Foglarne songo sin afskedshymn åt den flykfande
dagen
(Sorgligt han klingar, men skönt, morgonenkom-
mer igen) >
Och från ett tempel, som Benan ifrån på en
’grönskande kulle
Skymtade vänligt och hvitt mellan de lummig»
träd
Klockornas doft högtidliga ljud bebådade hvila.
Trängde med yarnande klang fram genom
aftonens logn,
Medan ep jagare blåste sitt horn i den resliga skogten,
Och från sitt lofvande värf, glad åt en stundande
skörd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
