Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såg jag då den skona rosenbusken,
Som min Laura älskade så mycket,
Nar han stod af sommaras sol bestrålad,
’ Full med doftande och friska rosor,
Smekt af Juliidagens vestanvindar,
Präktig bild af sillheten och hoppet.
Också han af hostens hårda hinder
Var sin skrud beröfvad. Ens*m stod han
Liksom jag, forglemd och öfvergifVen.
Af de inånga skona purpurblommor
Fanns q nu ett enda blad, ty alla
Ha e fallit — multnat och forsvunnit.
Endast rundt omkring de gula löfvea
Lågo dallrande ’i aftonvinden.
Och jag tankte: arma rosenbuske!
Vil du ir forvissnad och forandrad;
1 ditt ställe dock jag ville vara.
Naste gång, då våren återkommer,
Och den glada lirkan åter sjunger
Sina hymner i den blåa ethern,
Står du åter 1 din gröna mantel.
Nasta gång, då sommarsolen skickar
Varma strålar från en ljusblå himmel,
.Stir du åter blomstrande joch yppig,
Full som for* mod friska purpurblommor
Och i qyallens välluktrika svalka
Kommer Laura, fröjdas åt din fägring,
_ Bryter kanske en af dina rosor,
Fäster den i sina rika lockar.
Men jag ser ej d& din hulda skonkejt,
Ser ej då mitt Imrtii herrskariuna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
