Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skön som ett grönskande fält i vårens herrliga solskeA^
Byter den klaraste dag, ha6tigt i mörkaste natt!
-Då betages vårt bröst af en bitter, förkrossande känsla,
Tungan ej klaga förmår, tårarne finna ej väg.
Då är man frestad att kasta en trotsande blick emot
höjden,
Och mellan löje och gråt fråga ”hvar ar du,
Försyn?” —
Dock —- det gifves en tröst — ett ljus som i
mörkret oss lyser.
Morgonrodnad och sol följer den svartaste natt.
Sänd från de saligas land en vänlig leende Engel
Vandrar med vingade steg fram på de n qvalmiga jord
Hopp den himmelska näms och så olycksalig är ingen
Att han ej stundom ett skymt ser af den hulds
gestalt.
Ofta i aftonens heliga stund, när den strålande sölet
Sjunker på gyllene moln ned mot den vestlig:
rymd,
Mattare vågen mot stränderna slår och foglama tystna,
Och i de lummiga träd vindarnas suckar man hor,
Sitter hon älsklig att se* på de saknades blommig!
grafvar,
Fekar med vinkande hand opp till den flamman
de skyn.
Och med en stämma så ljuf, som bland knoppan.dc
rosoren vårvind,
Byiskar de irostande ord i ”Lugna dig» stormiga sjal
Blott några stunder annu — och dn set de förlora
de itef
Derfi en renare luft) under en skönare sol.
Hata ej döden ^ han ’ar dock din vän. De J^jer
tan iutt åijp1
Här i bedröfvelséns hem , återförenar han der^’
.... J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
