- Project Runeberg -  Skaldestycken /
155

(1834) [MARC] Author: Elias Vilhelm Ruda
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

%

Den öfvergifnes klagan*

Ljuft Solen slocknar, himlen mulnar,
Hoppets sol för mig har ock gått ner.

Ljuft att Lönnens grona krona gulnar,

Blott en bild utaf mig sjelf jag ser.

Ljuft att molnets klara tårar blandas
Med mitt Ögas: ljuft att höstens vind
Suckande kring marken går och andaa
Kallt och fuktigt på min bleka kind,

O välkommen, balsam for mitt.hjerta,
Mörka höst! förgänglighetens bild.

Blott i dina rymder trifs min smärta.

Fritt öiå solen stråla skön och mild,

Vestan smeka, näktergalar sjunga,

Tusen blommor uppå marken stå,

Rosenklot bland gröna löfven gunga —*

Glad som fordom blir jag ändå.

Fordoöi — ack! hvad denna tid var herr lig!
Gladdes också jag i vårens fröjd.

Foglasången klingade så härlig ,

Solen log så ömt ifrån sin höjd,

Lunden hviskade och källan spelte,

Då jag gick med Nanny arm i arm.

Och jag tyckte, att naturen delte
Hvaije känsla i min barm.

Ack hur hänryckt, hur förtjust jag känd*
Nannys lena hvita hand i min!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:45:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rweskald/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free