Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det döda barnet till det levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skön var mötesplatsen, vän var dagen
med sin himmel, strålande och blå:
borgplatåen, högt i famnen buren
av den mossbelupna fästningsmuren,
låg där tyst i solig grönskas prakt,
över sammanstörtade arkader
rosenbuskar ställt sig upp i rader
och på vallen sälg och rönn som vakt:
knappt en vindfläkt andades i bladen,
sabbatsstilla under oss låg staden,
sabbatsstilla glitterströdda sjön,
över esplanad och bastioner
dallrade i djupa högtidstoner
klockors samklang, manande till bön.
Och vi sjönko ned i gräsens vimmel,
badande i blomsterguld och grönt,
jollrande om Gud, som från sin himmel
steg hit ned att skapa allt så skönt.
Över oss, av solens sken bestrålad,
stod en sky på etervalvets rund
stilla, oföränderlig, som målad
med sin gyllne kant på djupblå grund,
stilla, tills en flik vart undanskjuten
av hans byssosskära draperi,
och jag såg som om en glansbegjuten
liten ängel nickat däruti.
Och från drömlik brådförnummen hägring
sjönk min blick till dig, och i ett nu
såg jag, plötsligt rörd av mänsklig fägring,
drömlikt än, att ängelen var du,
och det kom en kyss, en omedveten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
