- Project Runeberg -  Dikter /
201

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grubblaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dess brus det är, som genom rymdens zoner
far fram i eterns böljevibrationer;
det är i draget från dess bom och trampor
de flamma och de slockna, livets lampor.

Spänd är dess ränning genom alla tider,
den har ej slut, ej början. Väven skrider,
allt som den växer, med de vävda tingen
ned i en avgrund, pejlad än av ingen.

Där vävas, kretsande i rymden, stjärnor
och tankar, kretsande i mänskohjärnor.
Där väves alstringen, där väves döden,
och tingens skepnader och folkens öden.

Vi tro oss vilja, tro oss kunna även,
men äro trådfigurer blott i väven,
och tanken letar ut i varp och väfter,
vad som skall tima tusen år härefter.

Där inslås mönster, växlande och bjärta,
med nervgarn dallrande av lust och smärta,
men mönstrens ämne är för alltid givet:
en hejdlös, oupphörlig kamp för livet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydbdikt/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free