Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från barndomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmaste fästningsvallens linje. Borggårdarnas stensatta, i
matta färger utbredda ytor begränsades af en gråhvit
murgördel, bakom hvilken höjde sig vallen, som vissa
tider var prydd med liflig grönska. Däröfver hvälfde
sig en kupa, om dagen ofta vackert blå, om kvällen
mörk och stjärneströdd. Det var de hvilande grunddragen
af hans universum, och han trodde i början, att
världen icke var större. Likväl något större, ty himmelskupan
var icke ställd på vallen, utan sänkte sig bakom
den. En fågel behöfde måhända många vingslag, för att
från vallen hinna kupans rand och jordskifvans gräns.
Denna var rund, emedan kupan var det. Själf bodde
gossen midt på jorden. Det var tydligt däraf, att när
han stod på husets trappa, var kupans höjdpunkt rätt
öfver hans hufvud.
Nu till de rörliga grunddragen af hans kosmos. Solskenet
och skuggan af fönsterkorsen på vägg eller golf
ändrade under dagens lopp läge. Om morgonen sken
solen snedt in genom fönstret, som vette åt den stora
borggården. Vid middagen föll skenet rakt in genom
samma fönster. Därefter kom det in genom fönstret, som
vette åt den lilla borggården, och där såg man solen
sjunka bakom vallen. Det var således tydligt, att hon
vandrade under himmelskupan och hade sin bestämda
väg och riktning. Hon rann alltid upp snedt öfver den
stora och sjönk alltid ned bakom den lilla borggården.
Men var det samma sol, som hvarje morgon rann upp,
då måste hon om natten gå en tillbakaväg, och den vägen
måste ligga under borggårdarna. Fanns det för solen
en öppen rymd där nere att vandra i? Men hvarpå hvilade
då jordskifvan? Tänker man sig, att hon uppbäres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
