Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en klosterbroders dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 5 September.
Broder! Om du någonsin skulle öfverrumplas af begäret
efter ombyte och därvid sucka: »denna boning är
dock ett fängelse», så förgät icke, att ett fängelse är äfven
jorden i all sin vidd. Hvad betyder det, att det ena häktet
mätes med mil, det andra med tum? Tyngre har jag
ej känt fångens bojor, än när jag i skuggan af svällande
segel ilat en världsdel på jordens andra sida till möte
och sett rundt omkring mig det oöfverskådliga, enformiga,
tröstlösa hafvet. Jag har släpat samma bojor genom urskogar
och gräsöknar, jag har otåligt skakat dem i människovimlande
städer. Blyvikter tvinga våra fotsulor till
jorden, medan vår längtan kräfver vingar att lyfta oss
upp bland stjärnorna. Förlänades oss vingar, kunde vi
leka bland skyarne, bada i aftonrodnaden, landstiga på
stjärnorna, hvad mer? Skulle icke denna barnsliga lek,
dessa ändamålslösa färder snart trötta oss? Skulle vi
icke slutligen klaga, att det oändliga rummet är för litet
för vår trånad? På rummet kommer det således icke an:
världsrymden eller cellen - det är sak samma. Allt
beror på lifvets inre rikedom. I andens djup förvaras
nyckeln, som öppnar bojorna.
Men vore äfven sysslandet med yttre ting ett villkor
för lifvet, så har jag redan under dessa dagar funnit,
att klostret däraf erbjuder mer än världen därute; ty
denna senare har däraf för mycket, och midt i denna
rikedom få vi icke ro att ihärdigt betrakta hvar sak för
sig, utan flyga oroligt från den ena till den andra och
lära grundligt känna ingen. Men att i alla hänseenden
känna ett enda litet ting, det är att känna universum.
Den enslige solstråle, som nu faller på mitt papper, bär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
