- Project Runeberg -  Sägner, berättelser och skizzer /
242

(1907) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -     Ströftåg i Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämförelser mellan det klenare han själf skaffat till
världen och det vanliga, som Paristeatrarne i dessa dagar
bjuda på.

Han kan vandra från den ena skådebanan till den
andra, och det minst dåliga han skall möta är ihålig
patos, en i häfdvunna uttryck och vändningar stelnad
dialog och en gapande tanketomhet. Rör sig något
framtidslofvande inom franska folket, hvarpå man ju ej må tvifla,
så vänta likväl ej att få spåra en skymt däraf på tiljan.
Själfva kvickheten har flytt därifrån för att hamna i
karrikatyrskulptörernas verkstäder. Där finner man henne
verkligen.

Härmed är icke sagdt, att den parisiske teatern är
alldeles främmande för dagens viktigare frågor, för de
planer och idealer, som korsa hvarandra inom det stora
samhällets hjärna. Långt därifrån. Men det är icke hänförelsen
för en idé, än mindre lusten att skapa något
skönt, som drifver författaren, utan det är penningen.
Pjästillverkaren är en handtverkare, som emottager beställningar.
Boden står öppen för alla afnämare och
innehar nihilism, eller klerikalism, eller orleanism, eller
cesarism, eller republikanism på lager. Man köper sig
till ex. ett legitimistiskt skådespel, såsom man hos en
annan yrkesman köper sig en hatt. Det vore ju illa, om
ej den litteräre hattmakaren hade hattar för alla hufvuden.

Så hafva vi ett efterspel till vallfärderna i Barbiers
Jeanne d’Arc. Då ni hör det namnet, så tänk för all
del icke på Schillers ungmö från Orléans, utan på ett
prerafaelitiskt kyrkohelgon, som himlar sig vid tonerna
af Gounods musik. På Ambigu-teatern fick er brefskrifvare
till lifs ett drama, som egentligen lär hafva varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydbsagn/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free