- Project Runeberg -  Sägner, berättelser och skizzer /
243

(1907) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -     Ströftåg i Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifvet och inöfvadt med en liten baktanke på den så
oväntadt uteblifna högtidligheten: Henrik V:s intåg i Paris.
Styckets bof är ett slags landtbyråkrat, som tjänat
den första republiken och det därpå följande kejsardömet.
Gent emot honom stå som uppbärare af dygd
och ära en markis och en förpaktare på dennes ägor.

Förpaktaren är särskildt ämnad att slå an. Han
skall föreställa det i patriarkaliska förhållanden uppvuxna,
af tidens läror ofördärfvade franska folket. Han gråter
af förtviflan, ja glömmer sig ända därhän, att han öfverhopar
sin herre markisen med förebråelser, när denne,
för att godtgöra en ungdomsförvillelse, vill gifta sig med
en kvinna utan börd, modern till hans dotter. Den
gamla adelns nedlåtenhet och tillgänglighet för mänskliga
känslor framhålles i ett rörande uppträde, där markisens
unge, elegante son omfamnar och kysser den trogne, men
orakade förpaktaren. Samma adels lätta, fjärilsartade sätt
att vara förtydligas för åskådarne genom en grefve, som
ej kan säga ett ord utan att göra en piruett, och dess
sinne för vetenskapen ådagalägges genom en chevalier,
som oupphörligt letar efter skalbaggar. Men tro för ingen
del, att detta är satir. Det är menadt på ramaste allvar.
Stycket är fullproppadt af känslosamma uttryck och af
vädjanden till åskådarnes näsdukar. Dessa voro ock flitigt
i rörelse, men tyvärr icke för att borttorka ljufva tårar,
utan på grund af en i Paris vid denna årstid vanlig
snufva. Hjärtskakningarna voro ur stånd att fortplanta sig
öfver rampen, ehuru klackörerna aldrig försummade att
smälla med händerna, när något riktigt osmakligt förekom.

Skall jag tala om det mot Amerika hopsmidda paskill
Onkel Sam, som hvarje afton uppföres i hörnet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydbsagn/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free