Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting och fenomen ur empirisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en föreställd kvadrat eller cirkel, och vi finna
begripligt, om än icke i sitt innersta förklarligt, att
en kropps rörelse kan inverka på en annans hvila eller
rörelse – begripligt därför att både orsak och verkan
äro af samma mekaniska natur. De sekundära beskaffenheterna
- färg, ton, lukt, hetta, kyla o. s. v. - sakna dessa
kännemärken; de äro tillstånd, uppkomna hos oss själfva i
vårt umgänge med tingen. Visserligen äro de primära
beskaffenheterna, såväl som de sekundära, förnimmelser hos
människan, eftersom vi ingenting skulle veta om dem, om de
icke det vore. Men de primära bära dock en öfvervägande
objektiv karaktär och kunna icke afsöndras från vår
föreställning om kroppsliga ting. I denna mening står
skillnaden mellan primära och sekundära beskaffenheter fast.
För fysikern är den utanför oss befintliga reala världen en
värld af idel primära beskaffenheter, en värld utan ljus
och utan ljud, i hvilken oorganiska atommassor i fasta,
flytande och gasformiga tillstånd reagera på hvarandra, en
värld, hvari organiserade atomkomplexer uppväxa, röra sig
och upplösas och rymderna i alla riktningar genomkorsas af
olika, i hvarandra öfvergående eterdallringar. För oss är
detta tingens värld.
(Fysikern fortfar:) Jag bör kanske tillägga, att man såväl
ur utvecklingshistoriska som psykologiska grunder är böjd
för det antagande, att känselsinnet är det primära sinnet,
grundsinnet, hvarur de öfriga genom anpassning utvecklat
sig som specialsinnen. Just till grundsinnet svara i
främsta rummet de primära beskaffenheterna, medan de
sekundära, ljus, färg, ton o. s. v., svara till
specialsinnena. Till grundsinnets verksamhet, som, så att
säga, är det mekaniska sinnet, bemödar sig också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
