- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:44

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting och fenomen ur empirisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Både hans personlighet och din dväljas i ett medium
som är atomkomplexernas, atomdallringarnas färglösa,
stumma värld. Läkaren, som opererar dig, ser dig
således icke. Medan han förrättar operationen, sköter
han ett instrument, som han icke ser. Icke dess mindre
gör han sin sak väl. Ty eterdallringar, som intränga
i hans ögon - hans verkliga ögon, icke de ögon, som du
ser i hans af dig sedda ansikte - afficiera nerver
därinne, så att i hans medvetande är utspänd en optisk
ljusrymd, i hvilken färgade afbilder af hans arm och
instrument, af dig och ditt hufvud samt, efter hufvudets
öppnande, äfven af din hjärna äro för honom synliga.
Genom dessa afbilder, hvilka äfven han på grund af vanan
behandlar som verkligheter, vägledes han säkrare än en
person, som gör sin toalett framför spegeln, vägledes af
sin spegelbild.

När du och jag möttes utanför Johannes’ kyrka, stod
således - om vi skola bygga på de af fysiken gifna
premisserna – mötet mellan två af den osynliga reala
världens medborgare, som i trots af gammal bekantskap
aldrig sett eller kunna se hvarandra. Men - för att
begagna en liknelse - vi buro och bära enhvar i sin
hjärna en camera obscura. I min hade jag bland annat
en afbild af dig och handen du räckte mig till hälsning.
I din hade du en afbild af mig och min hand, som lades
i din. Vi reglerade våra verkliga rörelser i enlighet
med dessa afbilders optiska. När jag sade dig »goddag»,
utströmmade ur min mun – min verklige, icke min sedde
mun i din hjärnas camera obscura - luftdallringar, som
ljudlöst genom det färglösa medium, hvari våra reala jag
dväljas, togo sin väg till dina öron - dina verkliga,
icke dina af mig sedda öron - där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/a0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free