- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:54

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting och fenomen ur empirisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfvergång till motsvarande psykiska företeelser, är
obegriplig; att den afgrund, som skiljer dessa båda
fenomenklasser, skall förståndet aldrig slå brygga öfver.
Du Bois-Reymond, naturforskaren, har i ett möte af kolleger
uttalat samma åsikt. - Herzen, naturforskaren, säger, att
fysiologerna må i århundraden objektivt studera nerverna
och hjärnan; men på den vägen komme de aldrig till att
göra sig ens den svagaste föreställning om en sensation,
en tanke, en viljeakt, så vida de icke af egen erfarenhet
kände dem. - Griesinger, psykiatern, frågar: Visste vi
allt som sker i hjärnan, kände vi in i de minsta
enskildheter alla kemiska, elektriska och andra förlopp,
hvartill gagnade det? Han tillägger: Alla vibrationer,
allt elektriskt och mekaniskt är dock intet själstillstånd,
intet föreställande. Hur det ena kan varda till det andra,
denna gåta, tror han, skall förblifva olöst till tidernas
ände. - Taine, filosofen, anmärker, att en rörelse,
rotatorisk, undulatorisk eller hurudan som helst, har icke
ringaste likhet med förnimmelsen af något bittert, gult,
kallt eller smärtsamt; i stället för att utfylla klyftan
mellan dem synes undersökningen vidga den i det oändliga. -
Liebmann, filosofen, frågar, huru det, som vi kalla
förnimmelse, tanke, affekt, lidelse, vilja, kan knyta sig
till vissa dallringar i ett visst specialorgan inom den
djuriska organismen. Huru ur rörelser kan framgå något,
som till hela sin kvalitet och natur icke är rörelse.

Skillnaden mellan de båda företeelseräckorna är i själfva
verket i ordets egentliga bemärkelse »omätlig». Ty medan
fysiska företeelser låta mäta sig, när de framträda i vårt
optiska rum som kroppar och rörelser, faller måttstocken
ur forskarens hand, när han går till de rent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/a0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free