- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:62

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting och fenomen ur empirisk synpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för äfven de yttersta konsekvenser, till hvilka logiken
drifver – här till den konsekvens, att redan i den
kosmiska dimma, hvarur vårt solsystem anses ha utgått,
voro atomerna (vi kunna tillsvidare icke undgå detta
hjälpbegrepp) potentielt lif, som inväntade sin tid att
genom organiska kombinationer varda aktuelt, voro atomerna
väsen, som sökte eller frånstötte hvarandra i enlighet med
verklig, ej endast metaforisk frändskap. Att deras
verksamhet under en viss period af jordens tillvaro medförde
uppkomsten af enkla organiska föreningar, är då i sig
icke obegripligt, ehuru omständigheterna, under hvilka det
skedde, icke äro utforskade.

Med hvad jag nu sagt, har jag icke gjort mig till anhängare
af den Häckel-Nägeli’ska hypotesen, endast påvisat, att den
är ett steg i den enda riktning, som står oss öppen.
Hypotesen gör hvarje atom till en dualitet af kropp och själ,
af materie och lif. Denna dualitet består icke som real inför
en skarpare undersökning. Kant har uppvisat, att det mekaniska
och det psykiska, materie och lif äro fenomener af samma »ting
i sig». Han stannar härvid, emedan han anser »tinget i sig»
otillgängligt för vår teoretiska kunskapsförmåga.

Men det »ting i sig», som ser både sig själf och världen i
öfrigt i två aspekter, en psykisk och en mekanisk, står en
hvar af oss mycket nära. Det är människan. Hon skådar sig
själf i dessa två former. Låt vara, att båda äro fenomenala.
Hon måste likväl fråga sig, om de äro med hvarandra
jämbördiga, eller om den ena ar primär och således närmast
företer hennes väsen och den andra kanske blott sekundär.

Svaret på denna fråga ligger icke långt borta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/a0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free