Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den mekaniska världsteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreställningar omöjliggjorde verklig naturforskning under
medeltidens århundraden och har äfven i den nyare tiden
försvårat de exakta vetenskapsgrenarnas utveckling.
Härvid måste naturforskaren, som känner sin metod, förfara
så strängt, att han skiljer t. ex. mellan ansträngningen
och känslan af ansträngning, mellan motståndet och känslan
af motstånd. Han vet, att de i verkligheten äro innerligt
förenade, men han har ingenting att göra med den aspekt af
verkligheten, inom hvilken känslorna såsom kvalitativa
fenomener falla. Hans kausalnät är icke bundet för att
fånga dem. Han har att hålla sig icke till den konkreta
verkligheten, utan till vissa abstraktioner ur denna; till
dess kvantitativa egenskapsformer såsom storlek och gestalt,
samt till ett likaledes abstrakt verkningssätt: rörelsen.
Den tid är förbi, då den mekaniska världsteorien kunde
uppställa som dogm, att »hjärnan alstrar tankar såsom
lefvern galla». Antagandet ansågs på sin tid vara
naturvetenskapligt. Sedan dess har det befunnits strida
mot en af den nuvarande naturvetenskapliga metodens
fundamentalsatser: orsakens och verkningens ekvivalens.
För idealismen var denna materialistiska dogm på långt
när icke så hotfull som den såg ut, ty följdriktigt
utvecklad visar den sig vara, bildligt taladt, en vrängd
handske, som idealismen kan kränga rätt igen. Men dogmen
har öfvergifvits af mekanisterna själfva. De böja sig för
grundsatsen, att orsak och verkan äro ekvivalenta, af
hvilken följer att de mekaniska förloppen måste vara
kontinuerligt mekaniska, att således en fysisk energi ej
kan förvandlas i något, som ej är fysisk energi, i något
som öfver hufvud icke existerar på det fysiska planet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
