- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:100

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den mekaniska världsteorien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oberoende väsen. Och än mer och för att fullända missgreppet:
sedan hon gjort materien till ett af vårt tänkande oberoende
väsen, har hon gjort den till det primära, det egentligen enda
verkliga, och gjort tanken, som framfödt detta kvasiväsen,
till det sekundära – först, såsom vi sett, till en verkan af
materien, och när detta icke längre gick an, till ett
orsakslöst och verkningslöst epifenomen.

Den mekaniska världsteorien utgår från det antagande, att
materien, resp. atomerna, är oss på förhand gifven och mer
bekant än våra psykiska tillstånd och förlopp, hvilka dock
äro det enda, som är oss ursprungligen gifvet i erfarenheten.
Och till princip för världsutvecklingen gör den en rent
regulativ princip, den mekaniska kausaliteten, som har sin
giltighet för den naturvetenskapliga metoden, för dess sätt
att forska, men därutanför har kanske ingen tillvaro, intet
sätt att vara till.

För att tydliggöra hvad jag nu yttrat bör jag tilllägga, att
jag icke räknar den mekaniska världsteorien till last, att
den förflyttat ett tanketing utanför vårt tankelif. Liknande
förflyttningar kunna göras på grund af tvingande logisk
nödvändighet. »Universum» är också ett tanketing, åt hvilket
vi vilja ge en giltighet af större omfång än det individuella
tankelifvets. Men en varsam tänkare vet därvid hvad han gör.
Han glömmer icke, att det är närmast med en tankeskapelse han
opererar och icke med en yttre realitet, eller att t. ex.
tanketinget universum är närmast att betrakta som en
begreppssymbol, för hvilken tankens enhetsbehof eller
sammanfattningsbehof kräfver något slags real motsvarighet.
Och han skulle till och med betvitla giltigheten af detta
kraf, om vid närmare undersökning visade sig, att det förde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/a0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free