Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hypotes om de fysikaliska orsakerna till tyngdföreteelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro, för en olidlig absurditet. Bland dem, som uppträdt
mot denna äkta skolastiska qualitas occulta må här
nämnas Descartes, Hobbes, Leibniz, Huyghens, Johan
Bernouilli, Fechner och senast prof. Ueberweg
»Zeitschrift für rationelle Medicin», Albert Lange i tredje
upplagan af sin »Geschichte des Materialismus» och prof.
Liebmann i sin »Analysis der Wirklichkeit». De fleste
bland desse utmärkte tänkare och naturforskare taga för
gifvet, att tyngdkraftens reala orsak måste vara att söka
i världsetern eller ålminstone, att världsetern är det
fortplantande mediet för kraften. På denna åsikt hvilade
så väl Descartes’ hvirfvelsystem, som Leibniz’ planetteori.
Dessa båda teorier kunde dock icke tillfredsställa
vetenskapen, emedan de voro ur stånd att förklara
tyngdkraftens företeelser, ja uppställde förutsättningar,
med hvilka dessa visat sig stå i strid, Det var för den
skull begreppet eller rättare obegreppet actio in
distans efter Newtons tid tillgreps och gjordes till
bandet, som sammanhåller kosmos. Upphofsmannen härtill var
den engelske matematikern Cotes, utgifvaren af andra
upplagan utaf Newtons Principia matematica philosophiæ
naturalis. Mången har trott att Newton själf var af
samma mening som Cotes. Men detta var icke förhållandet.
I andra upplagan af sin Optik protesterade Newton mot
föreställningen om en actio in distans, en verkan på
afstånd utan fortplantande medium, en föreställning,
hvilken äfven han stämplade som rent af absurd. Äfven sina
Principia uppmanade han sina läsare att icke
missförstå honom, då han talar om dragningskraft, om en
från kropparnes medelpunkt verksam kraft o. s. v., emedan
han med sådana ord icke ville gifva en verklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
