- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:141

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fantasmer ur verkligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bredvid mig stod en man från min egen tid och
mitt eget land, inflytelserik kammarledamot och hedrad
främjare af vår inhemska svinafvel. Han pekade på den
brinnande staden och sade:

»Lyckliga vi, som lefva i vårt nittonde århundrade
på gränsen mot det tjugonde! Det är en lärorik hägring
från det förflutna, den vi här se. Hvarför mörda dessa
galna människor hvarandra och låta en stad, värd många
millioner kronor, läggas i aska? För rent opraktiska
frågor, för formler, hvilkas riktighet är obevislig. Vore
den bevislig, så hvad nytta hade vi af det? Det gäller
ju spörsmål, som, äfven om de löstes, icke vore oss till
ringaste gagn. Väl oss, att vår upplysning stigit till den
höjd, hvarpå den står! Något mer af densamma önskar
jag visserligen icke. Den är tillräckligt stark att hålla
ulfven vid öronen. Men jag är alla öfverdrifters fiende,
och äfven upplysningen kan varda till men. Vårt
århundrades industrialism, den mest sublima uppenbarelse
världshistorien känner... eller är det icke så?»

»Vi ha att böja vår nacke under den.»

»Nåväl, denna sublima uppenbarelse kräfver offer.
Fordrar icke klokheten – och jag kan utan
känslosamhet tillägga: humaniteten – att dess offer icke beröfvas
sitt hopp om en himmel, där lidandet får sitt vederlag
och – för att begagna ett i viss mån revolutionärt, men
häfdvunnet och kanske ofarligt uttryck – där de minste
varda de störste? Fördenskull: upplysning med måtta,
och religion tempererad med måttfull upplysning. Ja,
hvarför mörda dessa människor hvarandra? Från vårt
tidehvarfs synpunkt är det vansinne. Jag kunde begripa
det, om det gällde en praktisk fråga. Jag skulle finna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/a0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free